Finlands kärnkraftspolitik är tydlig

Finlands kärnkraftspolitik är tydlig

I Sverige har vi inte byggt någon kärnkraft på 26 år. Öster om Bottenhavet ser det annorlunda ut. Finland bygger just nu sin femte reaktor och beslut om att bygga ytterligare två reaktorer har fattats.

Daniel Löfstedt på uppdrag av Svensk Energi

I Sverige har frågan om att bygga en ny reaktor så smått börjat aktualiserats politiskt. Trevande och med folkomröstningsbeslutet från 1980 i ryggen tassar politikerna fram. I vårt östra grannland är situationen en annan. 

Just nu byggs det en tredje reaktor vid kärnkraftverket Olikiluoto i sydvästra Finland och det är bestämt att de får bygga ytterligare en reaktor. Dessutom har politikerna fattat beslutet att bolaget Fennovoima ska bygga ett helt nytt kärnkraftverk med en reaktor.
– Det finns olika åsikter om kärnkraften i den sex parti starka regeringen som tillsattes efter riksdagsvalet i våras. Men regeringen har inte fattat några andra beslut än att de redan fattade principbeslut ska fullföljas och byggnadstillstånden för Olikiluoto och Fennovoima ska hanteras ”without delay”, säger Esa Härmälä, chef för arbets- och näringsministeriets energiavdelning, och berättar också att det under mandatperioden kommer att fattas fler beslut som handlar om kärnkraftshanteringen, bland annat om slutförvaringen av kärnavfall.

I principbeslutet för Fennovoima, det vill säga det beslut som ger klartecken till det nya kärnkraftverket, skriver ansvarigt statsråd våren 2010: ”Byggandet av högst två nya kärnkraftverksenheter i Finland kommer att på lång sikt öka leveranssäkerheten i fråga om el, eftersom det då är möjligt att minska beroendet av elimporten genom inhemsk produktionskapacitet. Utbyggnaden av kärnkraften skulle för sin del bidra till att elpriset hålls på en rimlig nivå”.

Anledningen till att riksdagsvalet inte kastade omkull inriktningen i kärnkraftspolitiken är helt enkelt att majoriteten av de finska rikspolitikerna är positiva till kärnkraft.
– Inget har förändrats på det politiska fältet sedan valet. En del politiker är inte så positiva till kärnkraft men de är i minoritet, säger Esa Härmälä.
Finland har inte några principiellt avgörande beslut om sin kärnkraft, som till exempel Sverige har i efterspelet av folkomröstningen 1980 och de beslut som fattades då. De finska politikernas linje i kärnkraftsfrågan uppfattas av kärnkraftsindustrin som tydlig och solid.
– Politikernas inställning i kärnkraftsfrågan har inte förändrats under åren utan den har legat fast under lång tid. Vi som är inom kärnkraftsindustrin har alltid känt ett starkt stöd från våra politiker och den politiska majoriteten är positiv till att kärnkraften växer. Vi har en väldigt bra kärnkraftshistoria med många år av säker drift och effektiv produktion sedan 1970-talet. Politikerna och myndigheterna har stort förtroende för företagen som driver kärnkraften, säger Tiina Tigerstedt, PR- och kommunikationschef på Fennovoima.

Vad betyder det att de politiska signalerna är så tydliga för er som är verksamma inom kärnkraftsindustrin?
– Självklart är det otroligt viktigt och grundläggande för att vi ska kunna bedriva vår verksamhet så effektivt som möjligt. Det är helt nödvändigt med stöd från våra politiker och sett ur ett bredare perspektiv är det viktigt att vi har samhällets stöd och det känner vi att vi har. För det här projektet har vi en tidsram på minst 60 år, det är ett långt perspektiv och det är nödvändigt. Vad som kommer efter det får vi se, men vi kommer att behöva alla tänkbara energislag i framtiden, säger Tiina Tigerstedt.

Men kärnkraftsdebatten finns också i Finland. Inför principbesluten om de nya reaktorerna som ska byggas av TVO och Fennovoima väcktes frågan om kärnkraftens för- och nackdelar, men den lade sig och har sedan dess inte fått ny energi.
– Det var en intensiv debatt inför de två senaste principbesluten som motsvarade de debatter som vi har haft tidigare i kärnkraftsfrågan, men efter den debatten försvann frågan om utbyggnaden. Inte heller efter olyckan i Fukushima blev det någon större debatt. Vissa politiker försökte väcka liv i frågan men lyckades inte, säger Esa Härmälä.

Det verkar som om Finland är positivt till kärnkraft och dess expansion?
– Finland är i alla fall inte negativt just nu, säger Esa Härmälä.

FAKTA Finlands kärnkraftsprojekt

– Företaget Fennovoima har börjat projektera för ett kärnkraftverk med en reaktor i orten Pyhäjoki som ligger centralt utmed den finska.

– Företaget TVO bygger sedan tidigare sin tredje reaktor och har fått tillstånd att bygga ännu en reaktor. TVO:s kärnkraftverk ligger i Olikiluoto i sydvästra Finland.

– Kärnkraftverket Lovisa ligger vid Finska viken och ägs av Fortum som driver två reaktorer.

– Inkluderat de tre reaktorer som håller på att projekteras och byggas kommer Finland att sammanlagt få sju reaktorer.

1 Kommentar
Av Daniel Löfstedt
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Prenumerera på artiklar


Boken om Sveriges gasberoende

Läs boken om vad Sverige använder energigas till och hur sårbar den svenska gasförsörjningen är.

Boken om Sveriges elsystem

Det svenska elsystemet går i otakt med omvärlden och marginalerna krymper. I ett läge där vi behöver allt högre överföringskapacitet i elsystemet har denna i stället krympt och elpriserna har skjutit i höjden. I den här boken beskriver tre initierade ingenjörer hur trenden kan vändas.

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet