Eurelectric vill se skärpt utsläppshandelssystem

Eurelectric vill se skärpt utsläppshandelssystem

Kristian Ruby är ny generalsekreterare för Eurelectric, europeisk branschorganisation för elföretagen. Han vill se en skräpning av EU ETS, handelssystemet för utsläppsrätter.

– Systemet är hörnstenen för att få Europas elproduktion och industri koldioxidfri, säger han.

Den svenska produktionsmixen är med europeiska ögon speciell. En stor andel vattenkraft tillsammans med en nästan lika stor andel kärnkraft utgör huvuddelen av vår elproduktion. Men så ser det inte ut i övriga Europa, exempelvis dominerar kol i flera länder. Frågan är om det är realistiskt att tro på en förändring bort från fossil elproduktion.

Det är absolut möjligt, säger Kristian Ruby, ny generalsekreterare för Eurelectric, europeisk branschorganisation för elföretagen.

– Ja, jag tror att det är möjligt men det krävs politisk vilja. Det är tekniskt och ekonomiskt möjligt, men flera länder har en stor andel kol i sin produktionsmix, exempelvis Tyskland med 40 procent och Polen med ännu större andel. Så vi står inför en stor utmaning som vi kan hantera, men vi måste inse att den är stor, säger Kristian Ruby.

Och det är handelssystemet för utsläppsrätter – EU ETS – som är nyckeln för att lyckas ställa om, menar han.

– Anledningen till att Eurelectric ser EU ETS som en hörnsten för Europas industri och elproduktion att bli koldioxidneutrala är att det är ett teknikneutralt system och dessutom marknadsbaserat. Det ger företagen möjlighet att fatta sina egna investeringsbeslut och ger dem en frihet att hitta sin egen strategi att bli koldioxidneutrala, säger han.

Det pågår ett arbete inom EU som har som mål att minska utbudet av utsläppsrätterna. Handelssystemet lider av ett stort överskott av utsläppsrätter, därmed har priset sjunkit och systemet får inte den styrande effekt på utsläppen som var tanken när det rullades ut 2005. Detta är politiker införstådda med och inom kort väntar ett ministermöte där man ska försöka hitta vägar framåt för att lyckas förändra systemet.

Det handlar om att hitta kompromisser, menar Kristian Ruby. Eurelectric har lyckats samla sina medlemmar kring en kompromiss för EU ETS och det är utifrån denna man nu kommer att driva på för att få politikerna på samma spår.  Genom en studie har Eurelectric identifierat tre åtgärder som man menar ska leda till ett effektivt handelssystem.

Den första åtgärden är att den linjära reduktionsfaktorn (LRF) ska vara 2,4 procent.  LRF styr takten på hur stor del av de tillgängliga utsläppsrätterna ska minska varje år. Ett minskat utbud höjer priset.

– Vi tror att 2,4 procent är den nivå som minst kommer att krävas för att ta oss till en koldioxidfri energisektor och industrisektor till 2050, säger Kristian Ruby.

En annan central del i handelssystemet är den så kallade marknadsstabilitetsreserven (MSR). EU har beslutat att den ska införas de närmaste åren, för att påverka storleken på överskottet av utsläppsrätter. Stabilitetsreserven ska funka så att när överskottet av utsläppsrätter är för stort förs utsläppsrätter in i reserven istället för att auktioneras ut. När det är för låg nivå av utsläppsrätter på marknaden kan man ta ur fonden. På det här sättet hålls utsläppsmarknadens pris stabilt och risken att luften ska gå ur marknaden igen ska undvikas. Eurelctric vill se att 24 procent av överskottet förs över till fonden mellan 2019 och 2021.

– Vi måste försäkra oss om att MSR fungerar för det kommer att ge stabilitet så att vi inte får stora prisförändringar på marknaden. Om vi under en period på tre år med start 2019 varje år kan minska överskottet på marknaden med 24 procent, så kan vi få ner en ansenlig del av överskottet. Det skulle få koldioxidpriset att stiga på kort sikt och det skulle vara bra för att ge en klarare signal till marknaden.

De båda åtgärderna behöver dessutom stöttas av att länder som har stora koldioxidutsläpp i sin elproduktion och i sin industri kompenseras för att ställa om sin produktion. Dessa stater behöver få ersättning och också hjälp av medlemsstater som har andra förutsättningar i sina energisystem och har kommit längre i omställningen.

Vilka effekter kommer era förslag att ge?
– Det handlar konkret om att när du köper en MWh el och koldioxidpriset är rätt blir el producerad med koldioxidutsläpp mindre attraktivt på marknaden än koldioxidfri. Det får följden att marknaden kommer att fixa problemet. Men det svåra blir att få koldioxidpriset tillräckligt högt.

Vilken produktionsmix ser du framför dig i framtidens energisystem?
– Vilken produktionsmix vi exakt kommer att se är jag mindre bekymrad över. Det viktiga är att vi ser att den koldioxidneutrala elproduktionen växer och att vi får se en ökad elektrifiering av transport- och värmesektorn, säger Kristian Ruby.

 

 

Av Daniel Löfstedt
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Prenumerera på artiklar


Boken om Sveriges gasberoende

Läs boken om vad Sverige använder energigas till och hur sårbar den svenska gasförsörjningen är.

Boken om Sveriges elsystem

Det svenska elsystemet går i otakt med omvärlden och marginalerna krymper. I ett läge där vi behöver allt högre överföringskapacitet i elsystemet har denna i stället krympt och elpriserna har skjutit i höjden. I den här boken beskriver tre initierade ingenjörer hur trenden kan vändas.

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet