EU-ETS viktigt verktyg för mer förnybart

EU-ETS viktigt verktyg för mer förnybart

Utsläppshandelssystemet EU-ETS har en viktig roll för att främja ökningen av förnybar energi. Det borde uppmärksammas mer i den svenska debatten, menar Energiföretagens Cecilia Kellberg.

– Särskilt i dessa tider när röster höjs för att göra kortsiktiga ingrepp i elcertifikatsystemet samtidigt som viktiga förhandlingar om utsläppshandelssystemets framtid pågår i EU, säger hon.

Luften har mer eller mindre gått ur marknaden för elcertifikat. Priset är så lågt att producenter av förnybar el gör förluster och nya investeringar stimuleras inte. I det här läget är det många som kommer med förslag på akuta ingrepp i systemet. Cecilia Kellberg, ansvarig för klimatfrågor på Energiföretagen Sverige, menar att det finns åtgärder som kan göras inom ramen för elcertifikatsystemet, för att systemet ska fungera bättre under den tid som systemet ska finnas kvar. Men långsiktigt tror hon på en annan utveckling.

– På längre sikt är det inte hållbart att fortsätta med subventioner, för de tar udden av marknadsfunktionen att sända prissignaler till marknadens aktörer, säger Cecilia Kellberg.

Hon vill i stället se att större fokus läggs på att utveckla det europeiska systemet för utsläppshandel: EU-ETS.

– EU-ETS är vårt viktigaste verktyg för att klara klimatutmaningen. Det är framför allt genom att göra det riktigt dyrt att använda fossila bränslen, som vi kan skapa de långsiktiga ekonomiska förutsättningarna för alla de alternativ som behövs för att nå klimatmålen, inbegripet den förnybara energin.

Den 15 februari, röstade Europaparlamentet för ett stärkt EU-ETS för perioden 2021-2030. Cecilia Kellberg gläds över beslutet och menar att det sänder en signal om att EU tror på handeln med utsläppsrätter och detta banar nu väg för att nå en uppgörelse med ministerrådet under 2017. Ministerrådet ska hantera frågan nu den 28 februari. Hon poängterar att parlamentets överenskommelse innehåller många delar som energibranschen har kämpat för. Tillsammans med sina systerorganisationer Eurelectric och Nordenergi har Energiföretagen jobbat fram konkreta förslag för att utveckla EU-ETS.

För att få bort en del av överskottet av utsläppsrätter som har skapats på marknaden så vill Energiföretagen stärka den så kallade marknadsstabilitetsreserven som finns i utsläppshandelssystemet. Den fungerar så att när det finns ett överskott av utsläppsrätter på marknaden så förs en andel av utsläppsrätterna över till denna reserv per automatik. De förs tillbaka till marknaden när det inte längre finns något överskott.

– Vi vill att andelen utsläppsrätter som ska föras över till reserven ska fördubblas under en begränsad tid, det vill säga att andelen ska öka från 12 procent till 24 procent, säger Cecilia Kellberg.

Energiföretagen menar också att ambitionen i EU:s klimatpolitik generellt och i utsläppshandelssystemet måste öka, så att den ligger i linje med målsättningarna i Paris-avtalet.

– Det innebär att EU borde skärpa sitt klimatmål och att utsläppsminskningstakten i systemet borde öka från idag 1,74 procent per år till 2,6 procent per år. EU-parlamentet röstade den 15 februari dessvärre ned ett förslag om att öka takten till 2,4 procent per år, säger Cecilia Kelbberg och är trots detta ändå positiv:

– Det är konstigt hur den svenska debatten har blivit efter Europaparlamentets omröstning där en del hävdar att resultatet innebär en försvagning av EU-ETS. Istället innehåller Europaparlamentets förslag en mängd åtgärder för att stärka EU-ETS utöver det som EU-kommissionen föreslagit. Jag tror att de förbättringar som man gör av marknadsstabilitetsreserven kommer att ha en mycket större effekt på kort sikt för att öka systemets trovärdighet och förbättra dess funktion, än vad skärpningen av utsläppsminskningstakten skulle ha. Givetvis är även detta mycket viktigt, inte minst för att garantera att EU:s klimatpolitik är i linje med Parisavtalet, och det positiva med Europaparlamentets förslag i detta avseende är att det finns en öppning att lite längre fram komma tillbaka till frågan om reviderad utsläppsminskningstakt.

Om vi inte får till ett fungerande EU-ETS, vad ser du för utveckling framför dig då?
– Utvecklingen går i riktning mot alltfler nationella politiska initiativ på klimatområdet och tanken med att ha ett harmoniserat styrmedel för att minska utsläppen på ett kostnadseffektivt sätt inom EU går förlorad. Men det är viktigt att komma i håg att det inte är utsläppshandelssystemet i sig det är fel på, utan snarare ambitionsnivån i systemet och klimatpolitiken generellt.

Hur bråttom är det att styra upp systemet?
– Jag skulle vilja säga att det finns en chans här och nu eftersom direktivet är uppe för förhandling. Om vi inte tar den chansen kommer det att dröja åtskilliga år till nästa tillfälle att revidera direktivet och då kanske fler länder har tagit steget från en gemensam klimatpolitik till mer nationell inriktning. Så jag skulle vilja påstå är det är bråttom på så sätt att det måste ske i den här förhandlingsrundan som förhoppningsvis kan avslutas under detta år, säger Cecilia Kellberg.

Daniel Löfstedt
Av Daniel Löfstedt
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*