Energiunionen riskerar att öka detaljregleringen

Energiunionen riskerar att öka detaljregleringen

Energiunionen ska ta EU mot en alltmer integrerad elmarknad. Henrik Bergström på Fortum Distribution välkomnar ambitionen, men är samtidigt rädd för i vilken riktning EU drar.
– Det är frågetecken kring vart utvecklingen går, det finns tendenser till att styrningen centraliseras och detaljregleras från EU och kommissionen vilket är oroväckande, speciellt när det kommer till implementeringen av nätkoderna, säger han.

Daniel Löfstedt på uppdrag av Svensk Energi

Med stora ord presenterades i februari Energiunionen av EU-kommissionen. Unionen innehåller flera ambitiösa mål kring försörjningstrygghet, den inre marknaden, energieffektivisering, minskade klimatutsläpp och också forskning, innovation och konkurrenskraft, som ska uppnås till 2030. 

En viktig del av detta är utvecklingen av elnäten – framförallt stamnäten men också distributionsnäten. Det finns en risk att EU:s uttalade ambitioner ändå slår fel för Sverige. Det menar Henrik Bergström som arbetar med reglering och samhällskontakter på Fortum distribution. Han är också en av Svensk Energis representanter i det europeiska samarbetsorganet EURELECTRIC.

– Man kan i EU-kommissionens formuleringar ana att det finns en önskan att centralisera och öka styrningen för att genomföra vissa lagförslag snabbare. Det handlar i praktiken om att rollerna för ACER och ENTSO-E, (gemensamma EU-organ för reglermyndigheterna och systemansvariga) kommer att ses över, så att de kommer att få ökat mandat. Framför allt handlar det om ACER, som i dag ur kommissionens perspektiv anses för uddlöst, säger Henrik Bergström och ser det som utmanande om kommissionen väljer den här vägen:

– Det är oroväckande, för de nationella förutsättningarna skiljer sig väldigt mycket åt och vi har kommit olika långt i respektive medlemsstat. Det är viktigt att processen inte centraliseras och blir för detaljreglerad. De lokala och regionala förutsättningarna tillika behoven måste spela roll för hur EU-direktiven ska implementeras för att säkerställa att vi i slutändan även skapar nytta för kunderna och samhället i respektive medlemsland.

Det här är en oro Henrik Bergström känner med Energiunionen, men han tycker också att i grunden finns det flera bra idéer i ambitionerna med elnätsutvecklingen. Han menar att det är svårt att sia om vad som faktiskt blir ny lagstiftning, men av de mer konkreta förslagen är ett lagförslag om en ny marknadsmodell.

EU har precis som Sverige en förhoppning om att elkunderna ska bli aktivare på elmarknaden, därför vill man att grossistledet och slutkundsmarknaden ska kopplas samman starkare.
– Syftet är att man vill få in mer förnybar el på marknaden och genom att koppla samman marknaderna ska prissignalerna nå kunderna bättre och på det sättet ska kunderna få incitament till att bli mer aktiva. Nätbolagen kan i allra högsta grad påverkas om det eventuella lagförslaget blir verklighet, till exempel genom krav på att skapa möjlighet för kunderna att få tillgång till mätvärden.

Ett annat område är det fortsatta arbetet med att implementera det tredje interna energimarknadspaketet.
– Det är bra att kommissionen fullföljer lagstiftningen i det tredje interna energimarknadspaketet, vi tror på en gemensam elmarknad. Att det dessutom görs med konsekvens och genomförs fullt ut är bra, säger Henrik Bergström.

Sverige har kommit långt i avregleringen av energimarknaden i relation till många länder i Europa där behovet av strikt åtskillnad är större. Framförallt betonas en strikt implementering av tredje interna energimarknadspaketet, vilket innebär åtskiljningsregler där nätverksamhet och elleverantör inte får samverka, berättar Henrik Bergström.

Den mest strikta tolkningen av lagen är att man inte får ha nätbolag och elleverantör i samma ägarkoncern, men den tillämpning som gäller nu innebär att nätverksamhet och elleverantör får finnas i samma koncern men legalt separerade i olika bolag och med separerad ledningsfunktion/styrning.
– Här tror jag att utvecklingen kan gå i två olika huvudriktningar. Antingen tillåter man att det får fungera som i dag, men att man ökar tillsynen. Den andra vägen är en strikt ägarskapsskillnad. Det är oklart åt vart det lutar. Från branschens perspektiv ser vi att nuvarande krav på åtskillnad, om rätt implementerad, är fullt tillräcklig för att skydda och möjliggöra utveckling av nya energitjänster till kunderna.

Henrik Bergström ger sammantaget bilden av att EU:s energipolitik kan ta olika vägar i implementeringstakt, men också rent innehållsligt och än har vi inte svaren vart det tar vägen. Men att EU ser värdet i att elnäten utvecklas och byggs ut ser han som mycket värdefullt, det skulle han gärna se att den svenska energikommissionen tar efter.

1 Kommentar
Daniel Löfstedt
Av Daniel Löfstedt
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

  1. Carl Erik Magnusson skriver:

    Välskriven artikel: EU borde stå för en övergripande syn, inte centralisering. Ett överordnat synsätt kan vara stärkt konsumentmakt utan att äventyra systemens försörjningstrygghet. Dessutom behövs tankereda när det gäller ordens innebörd: Vad menar vi egentligen med ”förnybar el”? Är den kärnenergi förnybar som ökar mängden klyvbart material och därmed ökar mängden tillgänglig energi? Vad menas egentligen med termen ”hållbar energi”? Är rådande politisk syn på energiförsörjning egentligen ”hållbar” och i så fall, i vilket tidsperspektiv? Har ett visst synsätt tolkningsföreträde för ögonblicket? Hur hållbart det i så fall? Är ett system med stor andel intermittent energi hållbart, exempelvis när det gäller toleranser för frekvenshållning? Är det hållbart med ronderande avstängning av tillgång till el?
    Får man önska ett EU som är klokt utan att vara klåfingrigt?