Energi-vd: Omställningen från fossilberoende kan gå snabbare

Energi-vd: Omställningen från fossilberoende kan gå snabbare

Övergången till en mer fossiloberoende fordonsflotta borde kunna gå fortare och elens möjligheter till energieffektivisering kan utnyttjas mer redan nu. Det menar Gislaved Energis vd Joacim Cederwall.
– Vi ser elanvändning på rätt sätt som en möjliggörare till hållbara lösningar, säger han.

Daniel Löfstedt på uppdrag av Svensk Energi

Joacim Cederwall tycker att elens möjligheter dribblas bort i diskussionerna om hur vi ska lyckas minska persontransporternas beroende av fossila drivmedel. 

Han menar att den energieffektivisering som uppnås vid en övergång till betydligt fler eldrivna fordon inte diskuteras fullt ut när klimatets utmaningar är på agendan.
– De mål som EU presenterade nyligen gick inte tillräckligt långt inom energieffektivisering. Jag ser det som ett bekymmer att klimatdebatten inte handlar mer om hur vi ska lyckas ställa om persontransporterna från fossilt till el. Det är stora vinster att göra med detta, inte minst ur ett energieffektiviseringsperspektiv, säger han och fortsätter:

– En elbil behöver bara ungefär en femtedel så mycket energi som en fossildriven bil. Vid laddning med el från förnybar produktion från till exempel sol- och vindkraft bidrar också den sammanlagda lagringskapaciteten till att jämna ut de obalanser i energisystemet som uppstår efter en allt snabbare övergång till väderberoende kraftkällor. I förlängningen innebär detta att förnybara energikällor kan stå för en större andel av det totala energibehovet och får bättre möjligheter att bära sina kostnader utan alltför omfattande subventioner. Det är till och med så att även om man använder ”oren” el vid laddning så handlar det om en ordentligt minskad negativ klimatpåverkan tack vare energieffektiviseringen.

Vad beror den långsamma omställningen på, tror du?
– Det är inte helt enkelt att svara på men en orsak till den tröga förändringstakten kan vara den starka oljesektorn som driver sin agenda. En annan kan vara att vi är beroende av fortsatta skatteintäkter från energianvändning. En minskning av skattebasen med upp till 80 procent inom persontransporter blir så betydande att övergången inte tillåts gå snabbare än att den kan ”finansieras” genom byte till andra skattebaser och – eller – höjd skattesats, säger Joacim Cederwall som också vill förklara det med människans vanor.

Han menar att det handlar om 100-åriga vanebeteenden av att använda fossila bränslen till persontransporter och det bryter man inte så lätt. Man vet att bensin- och dieselbilar fungerar tillfredsställande under upp till ungefär 20 000 körda mil och är i dagsläget ett tryggare köp.
– Osäkerhet om elbilars livslängd, andrahandsvärden, laddningsmöjligheter med mera gör nog att det krävs en del offentligt stöd för att sätta bollen i rullning.

Joacim Cederwall är också kritisk till att en övergång till nya tekniska lösningar ofta leder till segdragna internationella förhandlingar om ny standardisering. Risken är att alltför stora krav på standardisering av laddlösningar hämmar utvecklingen och försenar omställningen. Han menar att det redan i dag finns så bra lösningar att det bara är att börja ställa om och tar Norge, Nederländerna och USA som exempel på länder där man har kommit längre än i Sverige.

Vad gör till exempel Norge som inte vi gör?
– Jag vet inte om Norge ska vara ett föregångsland, men omställningen från fossildrivna bilar till elbilar går i alla fall fortare för dem. Norge har betydligt större skattesubventioner vid inköp av elbilar än i Sverige och dessutom andra fördelar som fri parkering, möjlighet att använda bussfiler vid trängsel och en större tillgänglighet av laddlösningar, säger han.

Om vi i Sverige vill att det ska hända mer på området måste vi peka lite mer genom till exempel högre krav på utsläppsminskningar och kanske också lite mer subventioner, tror Joacim Cederwall. Extra bra tjänstebilslösningar för utsläppsfria bilar skulle till exempel kunna bidra till en snabbare omställning. Det handlar inte bara om att minska utsläppen av koldioxid för klimatets skull. Kostnaden för alla utsläpp av förorenad luft borde vara högre, menar han.

Hur kan Gislaveds Energi bidra?
– Genom att välja elbilar vid kommande bilinköp. Våra två senast inköpta fordon drivs med el och vi kommer att fortsätta välja elbilar. Vi verkar i en region där det finns ett stort bilintresse och Gislaved Energi kan ”gå före” och ”visa vägen” till en framtid med hållbara persontransporter, redan nu. Vi kan också medverka till att det ordnas bra laddlösningar vid så många parkeringsplatser som möjligt i Gislaveds kommun, säger han och vill också rikta en uppmaning till andra företag och organisationer att börja ställa om till utsläppsfria persontransporter redan nu.

1 Kommentar
Av Daniel Löfstedt
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Jan-Åke Jacobson skriver:

    Bra Joacim! Helt rätt!

Prenumerera på artiklar


Boken om Sveriges gasberoende

Läs boken om vad Sverige använder energigas till och hur sårbar den svenska gasförsörjningen är.

Boken om Sveriges elsystem

Det svenska elsystemet går i otakt med omvärlden och marginalerna krymper. I ett läge där vi behöver allt högre överföringskapacitet i elsystemet har denna i stället krympt och elpriserna har skjutit i höjden. I den här boken beskriver tre initierade ingenjörer hur trenden kan vändas.

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet