Energi-vd: Beslutsfattarna missar fråga kunden

Energi-vd: Beslutsfattarna missar fråga kunden

Pite energis vd, Daniel Fåhraeus, är kritisk till flera av de reformer som genomförs på elnätsmarknaden, han tycker att kunden glöms bort.
– Jag undrar om beslutsfattarna förstår att det är kunden som i slutändan betalar för reformerna som genomförs, säger han.

Daniel Löfstedt på uppdrag av Svensk Energi

Att göra en bra affär av elnät är ingen enkel ekvation. Det menar Daniel Fåhraeus, vd för Pite energi. 

– Det är en relativt statisk marknad, hur den utvecklas har koppling till samhällsutveckling. I städer som växer till antalet invånare finns det en tillväxt i form av nyanslutningar, men här i Piteå är invånarantalet mer eller mindre statiskt. Så för oss kan man inte öka den här affären genom att växa, säger han.

Pite energis sätt att utveckla affären är att ge mer kundnytta i form av bättre leveranser och hög servicenivå. Bolaget satsar just nu en stor del av sin investeringsbudget på att vädersäkra och att bygga ut fjärrstyrningen av elnätet, på sikt ska det minska felsökningskostnaderna och höja leveranssäkerheten.
– Det handlar om stora investeringar som måste göras i nätet, bara en grundinvesteringsnivå för vår del ligger på runt 30 miljoner kronor om året, sedan kommer andra investeringar som till exempel fjärrstyrningen utöver grundnivån. Varje år vill vår elnätschef ha mer resurser för att hålla nätet i bra skick och då kommer vi till frågan: Vad händer om vi inte investerar nu? Kan det hålla ett år till? Det kan det göra, men vad händer sen – blir leveranskvaliteten lägre? Det är dyrare att bygga nät i dag och det gäller för oss att hjälpa kunden att förstå varför vi investerar och att det kostar pengar, säger Daniel Fåhraeus.

Han tillhör inte dem som främst vill rikta kritik mot förhandsregleringen av intäktsramarna. Däremot är han kritisk till om det verkligen kommer en påtaglig kundnytta ur flera av de reformer som har genomförts eller är på väg att genomföras. Daniel Fåhraeus poäng är att till exempel nordisk slutkundsmarknad, timmätning och grid codes är fel saker att prioritera när kunden framför allt är intresserad av att elleveranserna fungerar.

Han menar att reformerna driver kostnader i form av ökad administration och tar både pengar och fokus från det som är viktigast: kundens behov och leveranssäkerheten i näten.
– Jag kan inte se kundnyttan i den nordiska slutkundsmarknaden som det är formulerat nu. Låt oss säga att en elnätskund här i Piteå byter Pite energi handel AB som elhandelsleverantör mot ett elhandelsbolag i södra Sverige för att köpa el. Om kunden behöver kontakta oss för ett elnätsärende så ska de i stället kontakta den nya elleverantören, som kontaktar oss och vi löser frågan, för att sedan återkoppla till nya elleverantören igen, som i sin tur kontaktar kunden. Jag tror att det hade varit enklare om kunden tog elnätsärendena direkt med oss. I en stad av Piteå storlek känner vi till en stor del av befolkningen varför den kontakten blir naturlig. Det här är minst sagt att gå över ån efter vatten, säger Daniel Fåhraeus.

I den nordiska slutkundsmarknaden ser han en grundproblematik i hur reformerna av elnätsmarknaden genomförs: beslutsfattarna frågar inte kunden om vad den vill ha.
– Den klassiska modellen är att man frågar vilka behov kunden har. Men det har jag svårt att se att beslutsfattarna eller utredarna ha gjort i dessa fall. Jag undrar om de överhuvudtaget ser att det är elkunden som i slutändan betalar för reformerna som genomförs.

Daniel Fåhraeus lyfter fram timmätningen som ett annat exempel där kundernas erhållna mervärde kan ifrågasättas. Det är en reform som, enligt propositionen när lagförslaget presenterades, kostar 100 kronor för varje elnätskund som övergår till timmätning och 60 kronor årligen för varje elhandelskund.
– Vi har hittills sett ett oerhört litet intresse för timmätning, vilket ger oss slutsatsen att detta inte är vad kunderna efterfrågar. De allra flesta vill bara att elleveransen ska fungera. Undersökningar som gjorts i branschen, det vill säga när vi frågar kunderna, visar att tio procent jagar elpris och nio procent av kunderna är intresserade av miljöaspekterna, resten vill bara att det ska fungera, säger han.

Han tycker också att det både politiskt och medialt finns en oförmåga att hålla isär de två delarna av elmarknaden, trots att skillnaden mellan dem är fundamental.
– Beslutsfattarna och mediernas bild av elnätsföretagen har varit att det är företag som roffar åt sig. Debatten i media blir skev, man måste skilja på äpplen och päron. Det är helt skilda verkligheter att arbeta med elnät och elhandel. Elnät är ett monopol styrt av hårda regelverk och långsiktiga beslut gällande stora investeringar, medan elhandel är en konkurrensutsatt marknad med snabba skiftande marknadspriser och låga försäljningsmarginaler, säger han.

3 Kommentarer
Daniel Löfstedt
Av Daniel Löfstedt
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

3 Kommentarer

  • Nils Andersson
    29 juni, 2016: 12:23 e m

    Grundfelet i elmarknadsreformen för tjugo år sedan är att man delade upp monopol och konkurrens i gränssnittet distribution och elhandel. Försäljning av fysisk el i form av spot- reglerkraft och balansavräkning är i själva verket en viktig del av monopolverksamheten. Kunden vill ha sin el och buden på spotmarknaden ur ett kundperspektiv är alltid en vertikal linje. Konkurrensen på spotmarknaden finns i produktionsledet . konkurrensen pressar varje timme ner spotpriset till det lägsta möjliga vi den givna användningsnivån. Om elmarknadsreformen hade låtit nätägarna sälja fysisk el till sina kunder hade alla dom problem som tas upp i denna utmärkta artikel aldrig uppstått. Det är verkligen dags att sätta kunden i fokus även på elmarknaden.

    Svara
  • NilsLennart
    24 september, 2013: 3:04 e m

    Kunde inte sagt det bättre själv. Vi har ett antal politiskt initierade reformer, som inte tillför kunden mer än ökad kostnad, men som gör att politikerna kan visa ”att de minsann gör något”!

    Svara
  • Jan-Erik Bergkvist
    20 september, 2013: 9:57 f m

    Hej !
    Bra inlägg som jag stödjer i sin helhet.
    Ifrågasatte ungefär samma frågeställningar till EMI under veckan.
    Envikens Elnät AB
    Jan-Erik Bergkvist
    VD

    Svara