Elnätsregleringen avgör omställningen

Elnätsregleringen avgör omställningen

Sveriges elproduktion ska vara 100 procent förnybar senast till år 2040. Det betyder att nästan hälften av den el som transporteras genom elnäten ska vara utbytt. Elnätet måste förstärkas för att kunna ta emot vindkraft, solel och elbilar.

Utformningen av elnätsregleringen är inte bara avgörande för om Sverige ska fortsätta ha säkra elleveranser, utan också avgörande för om energiomställningen ska lyckas. Stat och näringsliv måste ta ett gemensamt ansvar för att ge rätt förutsättningar för utveckling av elnäten. Just nu ropar många på snabba åtgärder och att nedprioritera investeringar till förmån för lägre kostnad på kort sikt. Ett kortsiktigt perspektiv innebär en volatil prisutveckling vilket inte gynnar någon, speciellt inte kunderna. Risken med ett alltför kortsiktigt perspektiv är att det äventyrar ett framtidssäkert och förnybart elsystem.

Elnätet spelar en mycket stor roll i omställningen till ett förnybart elsystem. Men vindkraften byggs ofta i glesbygd där elnätet är svagt. Mer förnybar el kräver därför nätförstärkningar. Ett starkare elnät gör att vi kan få ut mer förnybar el från solpaneler och vindkraftsnurror till allas köksspisar i hela landet. Mer förnybar energi kräver också smartare elnät för att hantera variationer i elproduktionen, för att klara effektbalansen. För att lyckas behöver fortsatt stora investeringar göras för att utveckla våra nät för att möta klimatutmaningen. Men det behövs en stabil nätreglering som tar långsiktigt sikte på energiomställningen till 2040. Elnätsregleringen saknar idag ett tydligt mål och syfte. Energikommissionens betänkande bör vara utgångspunkten då ett sådant mål och syfte arbetas fram för regleringen.

Just nu pågår ett arbete hos Energimarknadsinspektionen med att se över den reglering som styr elnätsbolagen vilket indirekt innebär i vilken takt och hur branschen utvecklar elnäten. Uppdraget är omfattande och kräver att såväl föreskrifter som förordning och lag ses över. Myndigheten ska föreslå olika metoder för regleringen och visa för- och nackdelar med dessa samt konsekvensbedöma sina förslag. Dessutom ska myndigheten särskilt granska elnätsföretagens arbete med investeringar. En rapport ska presenteras redan i oktober, vilket är kort om tid.

Att Sverige får en elnätsreglering som går hand i hand med det breda energipolitiska målet om förnybart elsystem till 2040 är inte den enda utmaningen. Dagens reglering ger tydliga incitament att föryngra elnätet, medan övriga delar ger relativt svaga, eller rent av obefintliga, styrsignaler. Det innebär att dagens reglering inte i tillräckligt hög grad premierar ett elnät som möter kundernas och samhällets krav på effektivaste sätt. Intäktsregleringen riskerar hämma energiomställningen då regleringen inte premierar innovationer. Ny teknik, digitalisering, småskalig lokal elproduktion och framöver energilager skapar förutsättningar för energieffektivisering och effektreglering. Till gagn för kunderna och ett effektivt elsystem. Lägg därtill en ökad användning av elbilar. Allt detta kräver smarta elnätslösningar som också ofta kan innebära mindre kapital men högre risk, medan modellen i första hand premierar traditionella nätinvesteringar.

En framtida elnätsreglering måste anpassas till och fungera i ett sådant förnyat elsystem. Regleringen måste även kunna hantera och tillåta nya affärsmodeller där traditionella elnätsföretag, ibland i samverkan med nya aktörer, ska kunna bidra till kundernas framtida krav och samtidigt skapa ett effektivt energisystem. Nya lösningar visar på ett annat problem nämligen  att regleringen inte tillåter positiv särbehandling som skulle kunna innebära att elnätsföretagen prövar ny teknik i pilotprojekt tillsammans med kunderna i ett område.

Energimarknadsinspektionen bör göra noggranna avvägningar för att säkerställa att elnätsregleringen verkligen leder till ett smartare, mer leveranssäkert och hållbart elsystem.

Det är myndigheten som via regleringsmodellen kommer att avgöra takten för investeringarna i framtidens elnät. För branschen innebär framtidsinvesteringar beslut i miljardklassen. Detta är en mycket långsiktig bransch med en planerings horisont på 40, 50 och ibland 60 år. Att nå framgång med utveckling av elnäten handlar inte om att byta ut allt på en gång, snarare att kontinuerligt utveckla och förbättra de befintliga näten och över tid göra dem säkrare och smartare. Därför blir Energimarknadsinspektionen val av metod för reglering en viktig förutsättning för den framtida leveranssäkerheten.

En långsiktighet, med tydliga mål och syfte är till fördel för alla, såväl kunderna som samhället i stort, då det för med sig en jämnare prisutveckling över tiden inom ramen för ett givet energipolitiskt mål.

Alf Larsen
Strateg och affärsutvecklare E.ON Elnät Sverige AB
f.d Ordförande Distribution/Transmissionsgruppen – IVA Vägval El

Lennart Fredenberg
Fd Utvecklingschef Sydkraft/E.ON
Ledmot av IVA (Ingenjörsvetenskapsakademin)

1 Kommentar
Av Alf Larsen
Strateg och affärsutvecklare E.ON Elnät Sverige AB
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

1 Kommentar

  • Nils Ronquist
    4 juni, 2017: 2:58 e m

    Miljövännerna eller miljöhysterikerna har lyckats till 100 % att förblinda E.O. N och Vattenfall. Nu är ledordet förnybart. Våra tak och större markytor belamras med solfångare. Landskapet överströsslas med vindsnurror allt för att falla in i mantrat FÖRNYBART!
    Vill vi ha ett elsystem som levererar el ”just in time” duger det inte med vindsnurror eller solpaneler. Ett miljöriktigt el- system är vattenkraft och kärnkraft. Satsa pengarna på detta inte på en massa lurendrejeri!

    Svara

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Prenumerera på artiklar


Senaste artiklarna

Ur arkivet