Elnäts-vd: ”Grannlaga uppgift att utforma nättarifferna”

Elnäts-vd: ”Grannlaga uppgift att utforma nättarifferna”

Hur ska man lyckas nå en effektivare användning av elnäten? Energimarknadsinspektionen har i en rapport gett förslag, men Sundsvall Elnäts vd Göran Sörell är inte säker på att man fullt lyckas ta hänsyn till viktiga detaljer som blir avgörande för helheten.

Daniel Löfstedt på uppdrag av Svensk Energi

Energimarknadsinspektionen har presenterat en rapport om hur nättarifferna ska förändras. Målet är att elnäten ska användas effektivare, bland annat genom att styra användningen från perioder med stor användning till dem med mindre. 

– Det är bra att använda näten effektivare, det minskar investeringsbehoven i näten och kan på sikt minska kostnaden för slutanvändarna, säger Göran Sörell, vd för Sundsvall Elnät.

Men samtidigt vill han rikta strålkastarna på frågans komplexitet.
– I dag har varje nätbolag en egen konstruktion för hur nättarifferna räknas ut. Det beror på att ellagens bestämmelser om hur tarifferna ska utformas i dag är så pass allmänt hållna med bara en konkret restriktion som säger att utformningen måste vara ”objektiv och icke-diskriminerande”. Självklart finns det en mängd olika sätt att uppfylla det kriteriet. Det finns nätbolag som har en helt fast avgift och andra som har en helt rörlig avgift, och en mängd varianter däremellan. Det är helt enkelt så att olika människor på olika platser i Sverige har kommit fram till olika slutsatser och räknat fram det här, då blir det skillnader och det här har aldrig standardiserats, säger Göran Sörell.

Men det kommer att krävas en standardisering, menar han. När den nordiska slutkundsmarknaden införs blir slutanvändarnas huvudsakliga kontakt elhandlarna – även för nätfrågor – och då blir någon form av standardisering ett måste.
– Nättariffkostnaden måste harmoniseras annars blir det ohållbart för elhandelsbolagen att hantera frågan, det kommer att bli en för stor tariff-flora, säger Göran Sörell.

Men samtidigt som reglerna måste harmoniseras ser han risken att det kan gå för långt och det kan göra att möjligheterna till lokala anpassningar går förlorade.
– Man kan inte standardisera så mycket att man inte kan hantera lokala avvikelser. Förutsättningarna ser ju olika ut beroende på var du befinner dig. I ett samhälle i fjällen har man till exempel sin toppförbrukning när alla kommer in efter en dag i skidbacken och ska slå på bastun en helg vid 16-tiden, medan man i en mellanstor stad vid kusten har sin topp en vardag på förmiddagen klockan tio. De här skillnaderna måste man fortsätta kunna parera, säger Göran Sörell och fortsätter:

– De lokala avvikelserna gör att likadana tariffer inte blir kostnadsriktiga i olika nätområden och därmed inte ger kunderna det incitament som eftersträvas, för att på ett bättre sätt utnyttja kapaciteten i det lokala nätet. Man bör därför ha en gemensam tariffstruktur som är tillräckligt flexibel för att hantera förutsättningarna i varje nät och som kan införas successivt. Då kan vi som nätbolag ändra våra priser i ett lämpligt tempo så att våra kunder inte drabbas av stora plötsliga förändringar.

Både harmonisera och ta hänsyn till lokala avvikelser, det låter som en knivig balansakt?
– Det är en grannlaga uppgift och jag tror att det kan vara svårt. Men samtidigt ger de nya elmätarna förutsättningar för att vara mer kreativ än tidigare för att hitta nya lösningar.

För att omformningen av reglerna ska bli effektiv handlar det om att fokusera på att det just ska handla om att göra nätet effektivare och inget annat, menar Göran Sörell.
– Det finns en risk att man tänker att elnätstariffen till exempel också ska lösa tillgången och efterfrågan på energi, tänker man så kommer det bli fel. Det är olämpligt att ha ett styrsystem som styr flera parametrar, det gäller att ha en modell som utgår från elnätens behov och inget annat.

Hur fel kan det bli om man inte renodlar?
– Om man till exempel konstruerar nättariffen utifrån priset på elbörsen, så skulle man när det är låga eller höga priser på börsen få en nättariff som inte tar hänsyn till hur användningen ser ut i till exempel samhället i fjällen. Det här riskerar att ge problem i det lokala elnätet. När syftet är att bättre utnyttja kapaciteten i näten, så måste kunderna få prismässiga styrsignaler utifrån nätets förutsättningar och inget annat. Vi vill ju få kunderna i lokalnäten att ändra sitt beteende så att förbrukningen flyttas från tider med hög last till andra tider då lasten är lägre, utifrån de lokala förutsättningar i varje elnät.

Och vilka regler man än kommer framtill ska gälla så menar Göran Sörell att en sak kanske är viktigare än någon annan – tydligheten.
– Reglerna måste bli vansinnigt enkla att förstå om de av elkunderna ska omsättas till ett förändrat beteende. Det är inte många minuter en normalkund lägger ner per år för att förstå hur nättarifferna är konstruerade, säger han.

Av Daniel Löfstedt
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Prenumerera på artiklar


Boken om Sveriges gasberoende

Läs boken om vad Sverige använder energigas till och hur sårbar den svenska gasförsörjningen är.

Boken om Sveriges elsystem

Det svenska elsystemet går i otakt med omvärlden och marginalerna krymper. I ett läge där vi behöver allt högre överföringskapacitet i elsystemet har denna i stället krympt och elpriserna har skjutit i höjden. I den här boken beskriver tre initierade ingenjörer hur trenden kan vändas.

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet