Elcertifikatsystemet framstår alltmer som en tombola

Elcertifikatsystemet framstår alltmer som en tombola

Vad händer i elcertifikatsystemet? Energimyndigheten har föreslagit en omfattande justering av kvotpliktskurvan från och med 2016, men säger ytterst lite om varför behovet av en stor justering uppstått och vad den kan komma att kosta elkunderna. Elcertifikatsystemet framstår allt mer som en tombola.

Det har varit ny dragning i elcertifikatlotteriet, Kontrollstation 2015. Tombolan har snurrats och ut föll en kostnad för elkunderna som Energimyndigheten uppskattar till 1,8-3,5 öre/kWh för år 2016, beroende på om elcertifikatpriset då uppgår till 200 eller 400 kronor. Anledningen är förslaget att justera upp kvotpliktskurvan med totalt 75 TWh under perioden 2016-2035. 

Vi får veta att justeringen av kvotpliktskurvan är nödvändig för att Sverige ska uppfylla det avtal man ingick med Norge 2011 om en gemensam marknad för elcertifikat med start 2012. Med tanke på att bläcket på avtalet knappt torkat är det överraskande att en så pass stor justering som nu föreslås behövs. Vad innebär då förslaget i termer av kostnader för elkunderna?

Om man antar att Energimyndighetens föreslagna justering av kvotpliktskurvan kan vara anledningen till varför elcertifikatpriset möjligen stiger från 200 till 400 kronor och lägger till moms, då blir kostnaden för justeringen 2-8 öre per kWh. Vill man hellre prata miljarder än ören, då är det bara att räkna ihop över alla kvotpliktiga konsumenter. År 2016 blir den totala kostnaden för elkunderna 1,6-6 miljarder kronor. Den nuvärdesberäknade överföringen från elkunderna till elproducenterna blir hissnande 12,5-60 miljarder kronor under perioden 2016-2035.

Andemeningen när avtalet med Norge ingicks var att Norge skulle ta på sig motsvarande Sveriges mål om 25 TWh till 2020. Avtalet förväntades inte medföra ökade kostnader i Sverige, snarare besparingar till följd av en effektivare marknad. Så blev det tydligen inte! Energimyndigheten redogör i Kontrollstation 2015 ytligt för bakgrunden till varför en justering är nödvändig. Vi får veta att justeringen till 17 procent förklaras av att den kvotpliktiga elanvändningen, och därmed även efterfrågan på elcertifikat, felprognostiserats. Detta betyder att elkunderna de senaste åren betalat mindre för elcertifikatsystemet än vad som tidigare beräknats. Prognosen skruvas nu ned.

Den föreslagna justeringen av kvotkurvan innebär att elkunderna från och med 2016 kommer att behöva betala för fler elcertifikat och därför en högre kostnad. Huvuddelen av kvotjusteringen beror dock på annat än utsikterna för den kvotpliktiga energianvändningen. De resterande 83 procenten beror dels på den ingående reserven 2012 och på en felbedömning av elproduktionen i ”övergångslösningen” (de anläggningar som fanns i elcertifikatsystemet i slutet av 2011). Sverige förväntas nå sina 25 TWh till 2020, men lever lite motsägelsefullt inte upp till åtagandet med Norge.

Detta medför en mångmiljardkostnad för elkunderna och samhället i stort. Vad får vi tillbaka? Vad tjänar Norge på att Sverige höjer kvotkurvan? Vilken blir effekten på elcertifikatpriset? Vad är den samhällsekonomiska nyttan? Kan man omförhandla avtalet med Norge? Hur mycket vill Norge ha betalt för att omförhandla? Frågorna får inget svar i Kontrollstation 2015.

Det framgår även i Kontrollstation 2015 att Norge, men inte Sverige, har en begränsningsregel, det vill säga i Norge måste kraftanläggningar tas i bruk senast 2020 för att vara berättigade till elcertifikat. I Sverige får man elcertifikat utan att man bidrar till måluppfyllelsen 2020, samtidigt som efterfrågan på elcertifikat successivt fasas ut efter 2020. Vad betyder det egentligen för investeringsklimatet att Sverige inte har en begränsningsregel? Det är möjligt att forma rimliga hypoteser om både en förestående priskollaps och extrema pristoppar före 2020. Osäkerheten bland investerare och finansiärer borde vara betydande.

Logiskt sett borde måluppfyllelsen 2020 gagnas av en begränsningsregel, om man samtidigt klargör för hur eventuella systematiska obalanser mellan utbud och efterfrågan i det stängda systemet efter 2020 ska hanteras. Utan begränsningsregel torde elcertifikatpriset gå mot noll, oklart i vilken takt.

I Kontrollstation 2015 analyseras marknadskoncentrationen på elcertifikatmarknaden genom en analys av historiska data. Historien ger dock nödvändigtvis inte en bra vägledning för framtiden. Vad betyder en hög framtida marknadskoncentration för systemet? Motverkar eller stimulerar en begränsningsregel strategiskt beteende? Kanske kommer svaren i Kontrollstation 2019, eller får vi veta svaret tidigare genom marknadsaktörernas beteenden? Fler intressanta dragningar väntar i elcertifikatlotteriet.

2 comments
Av Agneta
PROFILE Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Leave a Comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

2 Comments

  • David Oscarsson
    15 maj, 2014, 5:56 f m

    Märklig artikel. En nationalekonom beskriver en marknad och kallar den sedan ett lotteri.
    Är prissättningen på bilar, bostäder, olja etc. också en tombola?
    Svaret tycks vara att det beror på vem som ställer frågan. För den som inget begriper ter sig allt som ett lotteri.
    Det finns andra verkliga problem med marknaden som hade varit intressant att belysa dock:
    -Antalet köpare på marknaden är för få.
    -Köparna vidarefakturerar hela kostnaden till slutkunden och har därmed tveksamma incitament att få så lågt pris som möjligt.
    Som sagts av många andra debattörer: Blicka ut i Europa och jämför med deras system, elcertssystemet är billigt, teknikneutralt och funktionellt, bäst i klassen helt enkelt.

    REPLY
  • Curt Widlund
    6 maj, 2014, 11:55 f m

    IPCC: ”Nuclear energy could make an increasing contribution to low-carbon energy supply”.
    The key finding in the latest report from the United Nations’ Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC) is this:
    It acknowledges the reality any viable move to a low-carbon dioxide global economy must include nuclear power, replacing coal power with natural gas and carbon capture and storage (CCS)

    How to cool the planet
    The IPCC acknowledges the reality any viable move to a low-carbon dioxide global economy must include nuclear power, replacing coal power with natural gas and carbon capture and storage.
    TORONTOSUN.COM
    http://www.torontosun.com/2014/04/18/how-to-cool-the-planet

    Sven Östholm Det tog ju en väldig tid och många konferenser med 10 000 tals deltagare att komma fram till ett på förhand givet svar. IPCC och FN har slarvar bort 25 år och nu sitter dom och gnäller över att tiden blivit knapp. Nästa sanning blir väl att deras datamodeller inte stämmer med mätdata.

    Underkastelsen – Del 1 och 2
    Den svenske filmregissören Stefan Jarls dokumentär om den av människor skapade kemikalier förgiftade biosfären.

    Om 5 år har vi att välja klimatet som naturligt förändras eller sterilitet.
    Vindkraftvingarna av glasfiber, färgen på tornen innehåller bisfenol A som är ett hormonliknande kemikalie och får spermiecellerna att dö. Samma sak gäller för djuren. Se denna film om gifterna vi sprider omkring oss och hur de påverkar vår fortlevnad på denna planet. Filmen är i två delar:

    Del 1: https://www.youtube.com/watch?v=zTMRi0ElqTk

    Del 2: https://www.youtube.com/watch?v=OdZao0D5MRE

    Sprid dessa två länkar till ALLA du känner politiker, media, forum, vkmotståndsgrupper över hela världen. Vi MÅSTE stoppa vindkraftsutbyggnaden oberoende av GW!

    Underkastelsen
    Den svenske filmregissören Stefan Jarls dokumentär om den av människor skapade kemikalier förgiftade biosfären. Del 1 av 2.

    Curt Widlund Jag vill tolka IPPCs uttalande att kärnkraften som avger ca 8g CO2/kW mindre än vindkraften är så avgörande för GW att man idag ser vindkraften som en CO2 belastning. Det är vad vi har påtalat under något år. Tillsammans med Dag Blomqvist’s två youtube filmer får vindkraften svårt att ignorera bisfenol A och ftalater hormonliknande kemikalier som ger sterilitet. Se filmerna Del 1 och Del 2 ovan.
    Där GW är mindre dåligt än konsekvenserna av bisfenol A.

    Inte undra på¨Stefan Jarls dokumentärfilm ”Godheten” om tillståndet i nationen blev diskvalificerad från att visas i SVT före riksdagsvalet.
    http://www.etc.se/…/stefan-jarls-film-godheten-kanslig…

    Stefan Jarls film Godheten – för känslig för SVT under valåret

    http://www.etc.se
    I tisdags fick Stefan Jarl beskedet från SVT att hans film Godheten inte får visas – i alla fall inte under ett valår.

    Jag har ingen kännedom om Stefan Jarl men hans reportage är ett av de bästa vapen vi har mot vindkraften som jag tycker vi skall använda tillsammans med IPPCs uttalande om vindkraftens dåliga och dyra inverkan på att reducera CO2 som vi så många gånger påtalat.

    Vi kan välja mellan en högst tvivelaktig höjning av GW eller tillspetsat att utrota alla levande varelser på jorden genom fertilitetsproblem enligt Jarls mycket trovärdiga reportagearbete om bisfenol A.
    Att SVT och SR skulle sända inslaget skulle slå för hårt mot MP, C och Komunisterna före valet.

    Det gäller att få ut informationen om bisfenol A och vindkraftens oduglighet att minska CO2 utsläppen sprida den informationen till media och olika forum mot vindkraft. IPPC inser att vindkraften inte kan minska CO2 utsläppen och är dyr så man föreslår att använda kärnkraften som gör ett bättre arbete till lägre pris.

    REPLY