Använd inte elcertifikat för effektfrågan

Använd inte elcertifikat för effektfrågan

Erik Dotzauer skriver på Second Opinion den 16 januari under rubriken ”Låt elcertifikatsystemet premiera effekt”. Det är knappast en rationell lösning på effektfrågan.

Erik Dotzauers argument är: ”Elcertifikatsystemet bör göras ”effekttungt”. Bakgrunden är mycket enkel. Utmaningen för kraftsystemet är inte tillgången på förnybar energi, utmaningen ligger i att få fram tillräckligt med förnybar effekt. Alltså bör elcertifikatsystemet premiera förnybar effekt.”

Effektfrågan gäller att det måste finnas tillräckligt med kapacitet för att klara av situationer med hög förbrukning så att inte kunder kopplas bort ofrivilligt. Det finns i princip tre fysiska lösningar på detta om man ser till Sverige: 1) Det finns tillräckligt med produktion för att klara maximal konsumtion, 2) Konsumtionen blir mer flexibel, 3) Det finns tillräckligt med överföringskapacitet till andra länder från vilka det finns en fysisk möjlighet att importera.

I verkligheten finns det el-priser som ger incitament till investeringar i produktion eller flexibel konsumtion, och när det gäller lämplig mängd överföringskapacitet så bestäms den av pris-struktur och effektbalanser på båda sidor om förbindelsen. Det finns 3 därmed olika konkurrerande metoder till att lösa effektfrågan varav produktion är en. Inom metoden ”produktion” så ingår, t ex, gasturbiner (biogas etc), parallella vattenkraft-turbiner i existerande anläggningar eller uppgradering av existerande stationer, kraftvärme, industri-mottryck etc. Mellan dessa olika lösningar finns förstås en konkurrens-situation.

Erik Dotzauers förslag innebär att endast en av dessa möjligheter, certifikat-berättigad produktion, bör kunna få en effektersättning. Men det finns ju många andra lösningar, som inte gynnas av elcertifikaten t ex: flexibel konsumtion (potential på 1000-tals MW!), ladda inte el-bilar vid hög annan förbrukning, mer överförings-kapacitet, mer vattenkrafts-effekt (som ger mer effekt, men marginell skillnad i energi, dvs certifikat-systemet är inte relevant).

Dessutom så gynnas effekt även på dagens elmarknad i och med att elpriserna ju blir mycket högre när det är ”ont om effekt”.

Om/när effektfrågan blir en utmaning som kräver nya lösningar är i dagsläget oklart. På plus-sidan så kommer elcertifikat-systemets förlängning ge 18 TWh mer energi som, oavsett energislag, kommer bidra med effekt. Frågan är dock hur mycket, men det är på intet sätt försumbart. Samtidigt byggs överförings-systemet ut, t ex den nyligen beslutade Hansa-förbindelsen. Pris-frågan är central för investeringar i sällan använda resurser (t ex för att klara 10-års-vintern). Men det finns en diskussion om hur ”höga priser” som är lämpligt. Men ”höga priser” ger förstås ett incitament till mer flexibel konsumtion (t ex pris-styrda värmepumpar).

Det kan hända att det kommer behövas förändringar kring, t ex, effektreservens hantering för att hantera frågan om ”tillräckligt med effekt” och definitionen av vad som är ”oacceptabelt höga priser”. Men det kan knappast vara rationellt att special-gynna en specifik möjlig lösning, dvs certifikat-berättigad produktion, om/när detta inträffar.

Lennart Söder
Professor i Elkraftsystem, KTH

Av Lennart Söder
Professor i elkraftsystem, KTH
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*