Ehrenbergs slutsatser vilar på okunskap om elmarknaden

Ehrenbergs slutsatser vilar på okunskap om elmarknaden

Johan Ehrenberg har varit en positivt drivande kraft för den förnybara mikroproduktionen. Men hans okunskap om elmarknadens helhet är tyvärr så stor att hans positiva gärningar riskerar att komma i skymundan.

Kärnkraftverket Forsmarks framtid beror på om ”Vattenfall får till höjda elpriser i Sverige” och det just nu låga elpriset bemöter energiföretag med att ”kraftigt höja elnätsavgifterna” som kompensation.

Det är några av de slutsatser som Johan Ehrenberg, ansvarig utgivare för ETC, drar i sin egen tidning. Oavsett hur illa man tycker om energiföretagen, och hur starkt man än önskar att det vore så här illa, så är det omöjliga slutsatser att dra. Elmarknaden funkar inte så.

Produkten el säljs och köps på elbörsen Nord Pool Spot. Här möts producenter och konsumenter som på vilken marknad som helst och det är utbudet och efterfrågan som i grunden bestämmer elprisets nivå. Hög tillgång på el i förhållande till efterfrågan skapar låga priser och motsatsen skapar höga priser. Den produktion som har lägst produktionskostnad efter eventuellt ekonomiskt stöd eller produktionsskatt får därmed tillträde till marknaden först. Minst 90 procent av all elproduktion i Norden säljs via börsen och elkunderna väljer sedan vilket av de omkring 120 elhandelsbolag som de vill köpa sin el av. Det är alltså inte enskilda energiföretag som bestämmer hur högt eller lågt elpriset ska vara.

Den andra delen av elmarknaden består av elnät. Här gäller lokalt monopol och konsumenterna kan inte välja vilket elnätsföretag som ser till att leverera elen hem. Vilka intäkter som de cirka 160 elnätsföretagen behöver ta ut av sina kunder äskas till Energimarknadsinspektionen, som därefter beslutar om den högsta skäliga nivån på intäkterna. Ett enskilt elnätsföretag bestämmer således inte hur höga elnätsavgifterna får bli, det gör myndigheten.

Hade Johan Ehrenberg känt till detta hade han inte dragit slutsatsen att ”det är samma bolag som äger kärnkraften som äger elnäten” och därmed kompenserar priserna. Eftersom elnätsföretagen är 160 stycken och vi har fem ägare till kärnkraften i Sverige så är redan där slutsatsen orimlig. Och om det nu vore så enkelt för dem som äger kärnkraft att ändå tjäna pengar på det här sättet, varför sålde då kärnkraftsägaren Fortum sina nät? Svaret är såklart givet. Elmarknaden funkar inte så.

Tyvärr stannar inte Johan Ehrenbergs okunskap om elmarknaden vid hur priset på el sätts och avgifterna på elnät avgörs. Han menar dessutom att dagens låga elpris kan vara ”en baktanke från energikartellerna att kunna bromsa förnybart genom att pressa ner priserna, men det har inte fungerat”. Han kommer fram till denna slutsats genom att påstå att ägarna till stora elproduktionsanläggningar har producerat mycket el, skapat överproduktion och därmed tryckt ner elpriset. Resonemanget är bakvänt.

Energiföretagen investerar i såväl väderberoende kraft som i annan kraftproduktion. Så varför skulle företagen driva vissa anläggningar för att medvetet sänka andra anläggningar som man har investerat i? Det skulle ju drabba dem lika hårt, om inte hårdare, med tanke på allt det bundna kapital som finns i stora produktionsanläggningar. Självklart vill företagen optimera varje investering och agerar utifrån detta, allt annat är orimligt.

Dessutom är det nog få, om ens någon, elmarknadsanalytiker som skulle komma på idén att det är produktionen i de stora konventionella anläggningarna som har pressat priset neråt. Däremot är de överens om att det är överskottet av el, som framför allt den snabbt växande ekonomiskt samhällsstödda vind- och solkraften har bidragit till, som trycker ner priserna.

Johan Ehrenbergs insatser för den egenproducerade förnybara elen i form av framför allt solceller har varit lovvärda, men ska hans insatser för utvecklingen fortsätta spela roll gäller det att också vilja förstå hur elmarknaden fungerar. Jag diskuterar gärna energifrågans utmaningar vidare – för de finns – men ska diskussionen leda oss framåt måste den bygga på en korrekt beskrivning av verkligheten.

Pernilla Winnhed
Vd Svensk Energi

Johan Ehrenbergs replik kan du läsa här.

Pernilla Winnheds slutreplik kan du läsa här.

3 Kommentarer
Av Pernilla Winnhed
vd Energiföretagen Sverige
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Alfred Maultasch skriver:

    Den stelheten som branschen vidhåller är dags att ompröva framtiden kommer inte se ut som nutiden, vår bransch behöver en omställning. Hänger vi inte med så kommer varje konsument även bli sin egen producent beroende på höga överförningsavgifter och hög beskattning på den bästa energibäraren ”elen”.

  2. Nils-Olov Jonsson skriver:

    Tack Pernilla Winnhed för klargörandet. Ibland önskar jag att du också citerade Hans Rosling – du förstår säkert vad jag avser.
    Det du skriver i slutet av näst sista stycket läser jag som antydd kritik mot att för mycket subventionerad intermittent elkraftproduktion trycks in i systemet. Skulle du kunna belysa det mer och samtidigt förklara beslutsgrunderna för att tillföra så mycket vindkraft-el som vi gjort och ska göra i närtid, när vi har en förmåga att producera mer än vad vi behöver. När vi så småningom behöver ett rejält tillskott (när de fyra stora kärnkraftsblocken R3, R4, F1 och F2 ska läggas ner) är väl den vindkraft vi byggt och bygger nu i det närmaste utsliten och vi får göra om investeringen, eller hur? Jag har utan framgång försökt få tag i en samhällsekonomisk analys av beteendet. Kan du hjälpa till med en förklaring? Varför är det så viktigt att nu trycka in vind- och sol-el i systemet?
    Nils-Olov Jonsson, elkraftskund

  3. Carl Erik Magnusson skriver:

    Debatten handlar olyckligtvis om energi som kvantitet, inte som kvalitet. Inom industrin är ”just in time” eller ”on demand” viktiga kvalitetsbegrepp. Energi när den behövs beskrivs bäst med begreppet effekt.
    En stor andel sol och vind ger ett utbud som inte korrelerar till efterfrågan. Effekt är energi när den behövs, där den behövs, i önskad mängd. Subventioner ger snabb avkastning på mängd energi utan hänsyn till kvalitet. Det kan funka så länge de intermittenta källornas andel av energin är såpass liten att övriga källor kan stå för en pålitlig tillförsel ”on demand”. Men pålitliga källor som kärnkraft missgynnas på många sätt: De får inte betalt för kvalitet, de blir komplement till sol och vind som har leveransgarantier oberoende av efterfrågan och därmed pressar priset till under noll ibland. Pålitliga källor får bekosta nätförstärkning som betingas av de väderberoende källornas svängande produktion även när den inte behövs. Tillkommer också att kärnkraften straffbeskattas med effektavgift, även när den är avställd; Effektavgift även vid noll effekt, dessutom höjd som lök på laxen.

Prenumerera på artiklar


Boken om Sveriges gasberoende

Läs boken om vad Sverige använder energigas till och hur sårbar den svenska gasförsörjningen är.

Boken om Sveriges elsystem

Det svenska elsystemet går i otakt med omvärlden och marginalerna krymper. I ett läge där vi behöver allt högre överföringskapacitet i elsystemet har denna i stället krympt och elpriserna har skjutit i höjden. I den här boken beskriver tre initierade ingenjörer hur trenden kan vändas.

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet