Det krävs mål för leveranssäkerheten

Det krävs mål för leveranssäkerheten

Låt Svenska kraftnät utreda den långsiktiga leveranssäkerheten, sätt upp ett mål för den och skapa incitament som ger nödvändiga investeringar i välbehövlig planerbar kraft. Säkerställ att stödsystemet till förnybart blir mer flexibelt än idag. Och samordna nätutbyggnaden regionalt för att kunna bygga ut näten kraftfullt. Det är Vattenfalls Tomas Björnssons recept på hur viktiga delar av elmarknaden borde utvecklas. 

För att få de nödvändiga långsiktiga investeringarna i kapacitet fungerar en ren energy only-marknad i teorin. Men som dagens marknad fungerar och som den kommer att se ut de närmaste åren kan den knappast leverera i praktiken, och inte till en rimlig riskprofil. Det är den analys som Tomas Björnsson, chef för strategi och marknadsanalys på Vattenfall, levererar. Han välkomnar den tydliga inriktningen som den nya energiöverenskommelsen ger, vilken klargör den starka politiska ambitionen för att tillföra mer förnybar kraft såväl nu som i framtiden.
– Att subventionera är det enda sättet att få in mer förnybart. Marknaden säger i dagsläget att investera inte mer eftersom elsystemet inte behöver mer kraft, så ska det tillföras mer förnybart är det genom stödsystemet.

Tomas Björnssons slutsats är att dagens energy only-marknad, kombinerat med subventioner för förnybar kraft inte förmår generera de investeringar som på sikt krävs för ett stabilt elsystem samt en omställning till 100% förnybart. Med dagens elpris kommer inga investeringar till utan stöd och att priset kommer att stiga tillräckligt de närmaste åren är inte heller troligt.

– Vi har fått in 20 TWh vindkraft i Norden de senaste sju åren samtidigt som 20 TWh termisk kraft har försvunnit i framför allt Danmark och Finland. Tack vare det har prispåverkan från vindkraften hållits i någorlunda balans, men nu finns det inte så mycket mer fossil kraft att trycka ut. Och vi ser fortsatt låga priser på gas och kol liksom på koldioxid samtidigt som mer väderberoende kraft, som vindkraft, kommer att ge en prispress. Så är det något som trycks ut i det här läget så är det planerbar kraft, som kärnkraft, och då kommer vi till slut till en situation där leveranssäkerheten kan vara hotad, säger Tomas Björnsson.

Incitamenten för producenter som levererar långsiktiga systemnödvändiga egenskaper exempelvis i form av planerbar kraft uteblir i det läge vi har i dag. När den regulatoriska risken är hög innebär det ett stort risktagande att investera i produktion. Och bland konsumenter är det få som bekymrar sig och är villiga att betala för att garantera en säker elleverans i morgon, eller än mindre nästa år. Därför behöver dagens marknadsdesign förändras och den utvecklingen måste börja med att bestämma ett mål för den långsiktiga leveranssäkerheten, menar Tomas Björnsson.

– I dagens system, så länge det inte finns någon som ansvarar och sörjer för den långsiktiga försörjningstryggheten, så kommer inget att hända för investeringar i effekt och systemtjänster på lång sikt. Man bör redan nu, innan det blir akut, komma fram till ett mål för den långsiktiga leveranssäkerheten.

Varför är det bråttom?
– Jag tror att politiken underskattar hur det kan se ut i framtiden, och hur lång tid det kan ta att utveckla en marknadslösning. Det här behövs för att ge en så objektiv bild som möjligt av det förväntade framtida läget, visa vem som har det långsiktiga ansvaret för leveranssäkerheten och som också ska få ett mandat att agera om det behövs. Detta saknas i dag, det kortsiktiga operationella ansvaret är definierat för Svenska kraftnät men inte det långsiktiga.

Tomas Björnsson vill se att Svenska Kraftnät ges ett uppdrag att utreda leveranssäkerheten nu, på fem till tio års sikt, och arbetet måste ha både regionalt och europeiskt perspektiv för att hantera den internationella handeln. Han säger att det är riksdagen som måste besluta om målet, baserat på var den samhällsekonomiska kostnaden är för ofrivillig bortkoppling. Det är först när någon får mandat att säkerställa leveranssäkerheten som beslut på hur en marknad ska formas kan fattas, menar Tomas Björnsson. Diskussionen kan dock inledas redan idag, men bör inte föras på ett så polariserat sätt som nu , mellan ”marknadsmässig energy only” och ”återreglerad kapacitetsmarknad” där producenter får ett garanterat pris för att tillhandahålla kapacitet, menar han.
– Vi bygger vår affär på att ta risk, men när det hela tiden finns en oförutsägbar politisk risk, så krävs någon form av långsiktig prissäkring för att få in investeringar i tillförlitlig effekt, säger Tomas Björnsson.

Han vill se en öppen diskussion där det finns flera möjliga lösningar att ge långsiktiga investeringssignaler.
– Vi vill inte låsa fast oss vid en lösning utan vi vill se en saklig diskussion som bygger på att dagens marknad inte levererar allt som krävs till en rimlig riskprofil och där vi kan enas om problembilden. Det finns många olika sätt att lösa detta, central kapacitetsmekanism är inte enda lösningen.

Vattenfall uppmuntrar också att de kontrollstationer som energiöverenskommelsen nämner används kopplat till stödsystemet till förnybart och behovet av planerbar kraft. Dagens elcertifikatsystem är för stelbent och tar inte hänsyn till reella förändringar, ett stödsystem behöver kunna anpassas efter vad som sker i systemet och på marknaden, menar företaget.

– Dagens långsiktiga mål till 2030 sätts på den tro vi har i dag om framtiden om utbud och efterfrågan, men om dessa antaganden inte stämmer med utvecklingen måste systemet vara flexibelt så att det går att anpassa det efter vad kunderna efterfrågar och vad kraftsystemet behöver. Att enbart ge incitament till ”energi till lägst kostnad” riskerar att inte ge signaler för de systemnyttiga investeringar som kan behövas.

Tomas Björnsson säger att syftet med ett stödsystem bör vara att ersätta produktion som tas ur drift och inte för att tvinga bort icke-fossil produktion genom överinvestering och därmed lägre elpris som straffar all existerande produktion, såväl kärnkraft, vattenkraft, kraftvärme som existerande vindkraft, och även nyinvesteringar i tillförlitlig effekt.

– En långsiktig ambition är jätteviktigt för en planeringshorisont, men med regelbundna kontrollstationer så har du flexibilitet att förändra. Du får då också mer säkerhet och trygghet för investerarna vilket borde leda till lägre kapitalkostnad, säger han.

Men en marknadsdesign som ger incitament till långsiktig leveranssäkerhet och ett stödsystem som är mer flexibelt är inte allt. Den tredje hörnstenen är transmissionen.
– Bygg, bygg och bygg. Det är längre ledtider för att bygga nät än för utbyggnaden av förnybar kraft och här krävs det en regional samordning i Norden men också en utbyggnad till övriga Europa så att nätutbyggnaden håller jämna steg med produktionsutbyggnaden.

 

Fakta: Centrala marknadsbegrepp

Energy only-marknad: Marknadsmodell där priset på energi är det enda som ger signaler till marknadens aktörer och ska styra bland annat investeringar.

Forward marknad: Inslag på en marknad där producenter kan säkra risker på en finansiell marknad.

Kapacitetsmekanism: Inslag på en marknad där producenter får betalt för att ha effekt tillgänglig när den behövs på marknaden.

Leveranssäkerhet: Definierar hur trygga och säkra leveranserna av el är i kraftsystemet.

Planerbar kraft: Kraftproduktion som kan planeras utan att påverkas av externa faktorer som till exempel väder.

BILD: Tomas Björnsson, chef för strategi och marknadsanalys på Vattenfall. Foto: Vattenfall.

Daniel Löfstedt
Av Daniel Löfstedt
Second Opinions skribent
PROFILE Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Leave a Comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*