Debatten om svensk energipolitik är ofta väldigt endimensionell

Debatten om svensk energipolitik är ofta väldigt endimensionell

Den svenska energidebatten måste handla om helheten – något annat är inte trovärdigt. Jag efterlyser en analys ur ett helhetsperspektiv av hur elsystemet ska kunna fungera i framtiden.

Den svenska energipolitiska debatten är ofta väldigt endimensionell. Debatten kretsar vid kärnkraftens framtid. ”Är du för eller emot kärnkraft” är den fråga som skapar en tydlig skiljelinje ivrigt påhejad av journalistkåren. 

Men vare sig de som svarar ”för” eller ”emot” kan på ett trovärdigt sätt beskriva hur systemet och marknaden ska fungera i framtiden. Kärnkraften kan inte enkelt ersättas av icke-styrbara energikällor, så som vind- eller solkraft. Att lättvindigt säga att den ska ”ersättas med förnybara energikällor” utan att beskriva hur är inte att beteckna som seriöst. Det är inte heller självklart att investeringar i ny kärnkraft kommer att bedömas som lönsamma på dagens delvis subventionerade elmarknad, eller under rådande politiska osäkerheter. Att säga att ”det är upp till marknaden” om marknaden hela tiden är under påverkan av politiska beslut, som snabbt kan ändra förutsättningarna är inte heller trovärdigt.

När politisk taktik, önsketänkande och strutsmentalitet alltför ofta ersätter en seriös helhetsanalys i den energipolitiska debatten blir man oroad. Oavsett vad man tycker om kärnkraft så måste dess centrala roll i det svenska elsystemet hanteras när den närmar sig sin tekniska och ekonomiska livslängd. Kärnkraften står tillsammans med vattenkraften för basen i elsystemet. I ett läge där även vattenkraftens produktions- och reglerförmåga är under hot blir det ännu större frågetecknen kring hur framtidens elsystem egentligen ska fungera.

En motfråga som brukar komma upp är vad vi ska tro om framtidens elbehov. Kommer vi verkligen behöva lika mycket el? Industrin lägger ju ner och vi ska ju effektivisera? Och så har vi ju de smarta näten som kommer? Egenskaperna hos Sveriges elsystem i form av hög leveranssäkerhet, konkurrenskraftiga priser och bra miljöprestanda har varit – och är – en möjliggörare. Det är ett av skälen till att vi i dag har en framstående industri som processar och förädlar Sveriges råvaror. Tillverkningsindustrin i Sverige har kunnat automatiseras och genom att använda mer el kunnat den möta konkurrensen gentemot låglöneländer. Dessa sektorer står för en betydande del av Sveriges exportintäkter och bidrar starkt till vår välfärd.

Ingenjörsvetenskapsakademin, IVA, presenterade i slutet av augusti en delrapport om industrin inom ramen för projektet ”Ett energieffektivt samhälle”. Utgångspunkten är att öka energieffektiviteten inom industrin med 50 procent till 2050. Rapporten drar slutsatsen att även om detta nås, så ger en industri som växer med 2 procent per år ökad energianvändning med drygt 10 procent till år 2050.

El är dessutom en möjliggörare i klimatomställningen och kan ersätta fossila bränslen i många applikationer, både inom industrin och i transportsektorn där Sverige har sina största klimatutmaningar. Även nya, energiintensiva verksamheter sneglar på Sverige – inte minst it-sektorn med etableringar som Facebook i Luleå i spetsen. Serverhallen i Luleå drar ensamt drygt 1 procent av hela Sveriges elförbrukning. Ur ett globalt perspektiv drar it-sektorn och den ökande datatrafiken redan cirka 10 procent av all el som produceras i världen. Det är en sektor där det ställs höga krav på elsystemet för att den ska kunna fungera dygnet runt, alla årets dagar.

Energipolitiken har tre grundpelare som är bra och kloka: leveranssäkerhet, konkurrenskraft och miljöhänsyn. För att energipolitik ska kunna sägas vara ansvarsfull och bra måste alla tre grundpelarna balanseras. Sverige har en fantastisk fördel i att fram till idag ha ett väl fungerande elsystem med en leveranssäkerhet i världsklass, låga klimatutsläpp och relativt sett ett konkurrenskraftigt elpris. Det här är fördelar som vi behöver bevara och värna om även i framtiden.

Min utgångspunkt är en tro på näringslivets och industrins framtid i Sverige. Jag ser det som något positivt om vi skulle använda mer el i framtiden när näringslivet och industrin växer, eller när det är en lösning för klimatet. Men vi måste skapa förutsättningar för ett sådant scenario. Sverige behöver en energipolitisk debatt med helhetssyn på systemet, med förståelse för energis betydelse som möjliggörare och insikt i att den är betydelsefull för att skapa ett konkurrenskraftigt Sverige som attraherar investeringar i industriell verksamhet.

Jag efterlyser en analys ur ett helhetsperspektiv av hur elsystemet ska kunna fungera i framtiden och hur politiken ska kunna leverera på alla tre pelarna i energipolitiken. Först då får vi sägas ha en ansvarsfull och seriös energipolitisk debatt.

Maria Sunér Fleming
Ansvarig energi och klimat
Svenskt Näringsliv

8 Kommentarer
Av Agneta
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

  1. Lars Jacobson skriver:

    Hej Maria.
    Skulle du vilja kommentera mina frågor också som jag lämnade 1/10 15:50 ?

  2. Maria Sunér Fleming skriver:

    Hej, tack för kommentarer. Gällande Facebooks elförbrukning så är den siffra jag fått ca 1 TWh, vilket jag inser inte är drygt, utan knappt 1 % av Sveriges elförbrukning – ibland går det lite fort och jag får be om ursäkt för det. Men poängen är egentligen att elförbrukningen i denna sektor är stor och den kan komma att öka. Det är flera andra it-företag som också tittat på Sverige som etableringsland för serververksamhet mot bakgrund av våra bra förutsättningar med mycket yta, kallt klimat, leveransäkerhet och än så länge relativt låga elpriser. Dock ligger det nog oss i fatet att den elskatt en serverhall betalar är den högre nivån eftersom de inte klassas som tillverkande industri (ca 18 rep 28 öre/kWh beroende på lokalisering jämfört med 0,5 öre) Detta är nog en fråga som bör ses över. Den artikel jag har fått siffran ifrån är denna: http://www.svd.se/naringsliv/digitalt/sa-mycket-el-drar-facebook-i-lulea_8259950.svd

  3. Lars Jacobson skriver:

    Vad det gäller Facebook så är det väl kylning av serverhallarna som drar energi? Enligt tidigare information så släpps överskotts värmen rakt ut i luften. Är detta en energieffektiv lösning? Näringsministern gav ju 100 milj. i bidrag för etableringen från skattebetalarna så hon borde ju ställt krav på dom.

  4. Thoralf Alfsson skriver:

    Maria Sunér Fleming borde kolla sina faktauppgifter lite mer noga innan hon anger Facebooks elförbrukning till 1 procent av Sveriges elförbrukning.

    Fakta är att när alla tre serverhallarna är i drift kommer energiförbruknigen vara 1 TWh, idag är bara en serverhall i drift. Något beslut om att bygga övriga två serverhallar har ännu inte tagits. Sverige elförbrukning var ca 142 TWh under 2012. Gissningsvis är facebooks energiförbrukning idag ca 0,25 procent inte 1 procent!

  5. Lars Jacobson skriver:

    Maria nämner de tre pelarna. 1:Leveranssäkerhet, 2: Konkurrenskraft och 3:Miljöhänsyn.Sverige har haft alla dessa pelarna i balans fram till år 2008. Därefter har mycket hänt vilket gjort att pelare 2och 3 inte håller upp taket längre. Vi fick elpriser som följde en sinuskurva med höga toppar, mest påverkad av mänskliga fel och brister. Vi har haft en mellanreglering år 2008 -2011 där nätbolagen fritt fick höja sina nätpriser för att lägga ribban för förhandsregleringen 2012-2016. Nätbolagen är under denna period intäktsgaranterade så ju mer industrin försöker spara ju högre nätkostnader får dom. Flyttar eller läggs industrier ner, ju högre priser får de som är kvar. EU länderna har tappat 3 miljoner industriarbeten till länder utanför EU. Anledningen är att länderna har världens högsta elkostnader. Jobben har flyttat till länder som inviger ett kolkraftverk i veckan för att möta elbehoven för inflyttad produktion. Kontentan av detta är att den energipolitik som införts i Sverige och EU gör att vi ökar den globala Co2 nivån. Om vi svänger 180 grader och går tillbaka till före 2008 så kunde vi istället lockat industri till landet med ren och billig elkostnad. Vi skulle då stilla vårt miljösamvete och minskat arbetslösheten. Svenskt Näringsliv är väl remissinstans både till Energidepartementet och Energimarknasinspektionen? Hur hårt har ni drivit och ifrågasatt utvecklingen? För ni har väl varit informerade?

  6. Evert Andersson skriver:

    Det bästa jag läst på mycket länge i ämnet. Tänk om vi kunde få en debatt kring genomförbara alternativ innan valet 2014.

  7. Lennart Back skriver:

    Utmärkt skrivet. Polariseringen kring energikällorna måste bort. Utredningen bör göras av fackmän i en grupp utan politiska inslag om det nu är praktiskt möjligt.

  8. Oskar Pettersson skriver:

    Bra analys!
    Det krävs en rejäl utvärdering av speciellt vindkraften! Nyttan i förhållande till satsade mångmiljardbelopp, offrar vi omistliga naturvärden helt i onödan? Passar vindkraft i vårt stränga klimat? Hur mycket producerar egentligen vindkraft kalla vinterdagar med svaga vindar?
    Ska vi satsa på kol och gas som backup?
    Frågetecken finns många.
    Är det inte dags att s och m en gång för alla gör upp om energipolitiken?