Dags att gå från ord till handling

Dags att gå från ord till handling

Nu har Energikommissionen presenterat sitt slutbetänkande som i stora delar följer sommarens energiöverenskommelse. Vi har nu en viktig grund för kunna skapa långsiktighet och förutsägbarhet  i energifrågan och 2017 är det dags att gå från ord till handling och tillsammans arbeta för ett modernt och hållbart energisystem.Här lyfter Energiföretagen Sverige fram några av åtgärder som vi menar är nödvändiga.

Sveriges stabila energisystem är något som varit helt avgörande för samhällets utveckling och landets konkurrenskraft. Vi har en elproduktion som redan idag är 98 procent fossilfri och våra elnät har en leveranssäkerhet som år efter år ligger runt 99,98 procent. När vi nu ska gå mot ett elsystem som är 100 procent förnybart så har vi stora förhoppningar att våra politiker värnar dessa värden. Detta är våra medskick:

Våga värna vattenkraften
Energikommissionen är glasklar vad gäller vattenkraftens betydelse för att  klara omställningen till ett elsystem som är 100 procent förnybart. Beslutet att sänka vattenkraftens fastighetsskatt är en viktig början. Ytterligare ett viktigt steg är att säkerställa en tydlig och rimlig ambitionsnivå i det statliga miljöarbetet, grundad på en nationell avvägningsplan med utgångspunkt i den så kallade nationella strategin, som togs fram av Energimyndigheten och Havs- och vattenmyndigheten. Vi ser dessutom fram emot en tydligare och effektivare tillståndsprocess som tillgodoser behovet av att värna och utveckla vattenkraften. Dessa steg är nödvändiga för att kunna underhålla, effektivisera och utveckla vattenkraften och därmed säkerställa vattenkraftens centrala roller även framöver.

Kärnkraften har en fortsatt viktig roll  för leveranssäkerheten
Energiföretagen välkomnar den slopade effektskatten, något som bland annat säkerställer att  investeringar som krävs för att leva upp till EU:s nya säkerhetskrav kan göras. Detta möjliggör en kontrollerad övergång till ett 100% förnybart elsystem. Kärnkraften står idag för en tredjedel av elproduktionen i Sverige och bidrar med viktiga funktioner som skapar ett stabilt elsystem. Utan rätt åtgärder riskerar dock systemets leveranssäkerhet att sjunka i takt med att kärnkraften fasas ut. Detta är ett av flera skäl till varför samhället behöver fastställa en tydlig definition av vilken nivå av leveranssäkerhet som är acceptabel för att på det sättet kunna bedöma, när och i vilken mån,  insatser behövs för att upprätthålla nivån. Under den tid nuvarande kärnkraftsreaktorer är i drift behöver vi också utveckla teknik, regelverk och marknaden så att de funktioner som kärnkraften bidrar med också garanteras i ett 100% förnybart system. Vi behöver också säkra kompetensförsörjningen för en säker och effektiv drift. I detta sammanhang är fortsatt forskning på kärnkraft viktigt.

Avvärj multihotet mot fjärrvärmen
Vi måste börja fundera på vilken typ av elproduktion som ska ersätta den kärnkraft som är under avveckling. Utöver vattenkraften så lyfter energiöverenskommelsen fram bioenergi och fjärrvärme som viktiga för att hantera framför allt effektbehovet. Samtidigt ser vi nu initiativ som hotar fjärrvärmens konkurrenskraft, såsom energikraven i Boverkets byggregler och regeringens tillsatta utredning som analyserar en rad nya och höjda skatter för el- och värmeproduktion. I EU pågår dessutom en diskussion som riskerar att bromsa användningen av svenska biobränslen och att införa flera kostnadsdrivande regleringar som bidrar till en snabbare energiomställning. Här har våra politiker en viktig uppgift att leva upp till löftet i energiöverenskommelsen – och värna fjärrvärmen; en klimatsmart uppvärmningsmetod som vi ska vara stolta över, samt att påtala Sveriges ansvarsfulla sätt att hantera biobränslen.

Möjliggör investeringar i elnäten
Energikommissionen noterar behovet av att klimatsäkra elnäten när stormar och översvämningar blir allt vanligare, vilket också elnätsföretagen lagt stora resurser på de senaste åren. Men elnäten kräver även andra investeringar. Elnäten ska klara urbaniseringens påfrestningar och samtidigt leverera samma kvalitet till färre hushåll i glesbygd. De ska ställa om från att distribuera el från stora centrala elproduktionsanläggningar, till många fler och mindre i form av land- och havsbaserade vindkraftverk eller hushåll med solceller. Och eftersom elnäten är en grundläggande samhällsfunktion så behöver också säkerhetsläget i omvärlden adresseras. Under 2016 har elnätsföretagens intäktsramar återigen diskuterats och Energimarknadsinspektionen (Ei) ska under 2017 föreslå ändringar i regleringen. Vi välkomnar en ökad tydlighet eftersom ingen är betjänt av osäkerhet och utdragna domstolsprocesser. Vårt medskick är dock att vi behöver en elnätsreglering som är framtidsbejakande och som stimulerar nödvändiga investeringar. Vi vill inte hamna i samma situation som järnvägen där åratal av underinvesteringar skapat en situation där medborgarna inte kan lita på att infrastrukturen fungerar.

Sunda styrmedel för en sund marknad
Kraftbalansen i Sverige och Norden ser ut att vara mycket positiv under lång tid framöver. Samtidigt ska elcertifikatsystemet utökas med 18 TWh förnybart mellan år 2020 och 2030, och begränsad överföringskapacitet till andra länder riskerar möjligheterna att exportera vår klimateffektiva el. Energikommissionen betonar i sitt betänkande vikten av förbättrad överföringskapacitet, vilket är positivt, men det kommer att ta tid och samtidigt pressas  elpriserna i Norden och delar av energibranschen går på knäna. Det kan tyckas positivt för konsumenten på kort sikt, men är förödande för den elproduktion som ska värna ett stabilt energisystem och svensk konkurrenskraft. Marknaden signalerar att vi just nu inte behöver ny elproduktion och därför menar vi att det utökade elcertifikatsystemet bör riktas mot investeringar i slutet av 2020-talat, helt i linje med Energimyndighetens förslag. På sikt behöver dock subventionerna fasas ut. Regeringen måste nu framförallt verka för att stärka EU:s system för utsläppsrätter så att det åstadkommer de utsläppsminskningar som behövs – i hela Europa – för att bidra till Parisavtalets 1,5 graders mål. Investeringar i fossilfri energiproduktion måste löna sig framför investeringar i kol, olja och naturgas.

Innovationskraften och investeringsviljan finns i energibranschen. Bara under de senaste 10 åren har Sveriges energiföretag investerat drygt 300 miljarder kronor. Vi ser investeringar i allt från omfattande vädersäkring av elnäten, i små och stora vindkraftsparker – till nya smarta lösningar för laddstationer för elbilar, hyrlösningar av solceller och avancerade lösningar för att ta tillvara spillvärme från industrin. Vi i energibranschen är redo att göra vad vi kan för att Sverige fortsatt ska ha ett stabilt hållbart och kostnadseffektivt energisystem – och vi har stor tilltro till att politiken nu också tar sitt ansvar genom konkreta och genomförbara förslag.

Pernilla Winnhed, vd Energiföretagen Sverige

Pernilla Winnhed
Av Pernilla Winnhed
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*