Bra reglering sänker tröskel för investeringar

Bra reglering sänker tröskel för investeringar

Långsiktiga regler är något som energibranschens företrädare ofta lyfter fram som mycket viktigt. Det handlar inte bara om långsiktighet utan också enkelhet. Få, enkla regler är att föredra jämfört med många regler som tillsammans blir svåröverskådliga. Tryggheten att veta vad som gäller sänker riskerna och kostnaderna för investeringar.

Ett aktuellt exempel illustrerar frågan: nyligen presenterades en Energiforsk-rapport genomförd av SWECO om planer på att anlägga en Power-to-gas-anläggning (PtG) på Gotland. Idén är att använda el från vindkraften och koldioxid från industrier för att producera metangas som kan användas som fordonsbränsle. Vid behov finns även möjlighet att använda gasen för att lagra energi och producera el igen när det behövs.

Farzad Mohseni på SWECO har arbetat som projektledare för studien och han kommenterar:
– Industriella aktörer är ofta beredda att ta den tekniska risken när ny teknologi introduceras men är generellt mer försiktiga om inte regleringen är på plats på lång sikt. Att veta vad som gäller framöver skulle sänka tröskeln för investering i ny teknik.

I studien konstateras att projektets ekonomiska bärkraft påverkas av en rad olika regleringar och styrmedel:

”Reglerna för energilager på elmarknaden bestämmer kostnaden för elen som används för att producera metan, och även vilka möjligheter som finns att få intäkter från reglertjänster eller andra nätnyttor. Regleringen av sektorn för utsläppsrätter avgör kostnaden för koldioxiden som används i produktionen. Om koldioxiden som används återanvänds via PtG kan denna borträknas från ETS-systemet. Detta innebär att en kostnad för industriföretaget undviks, men samtidigt tillkommer en kostnad för att avskilja koldioxiden. Slutligen avgör beskattningen av drivmedel i transportsektorn vilka intäkter som kan fås från försäljningen av metan. Förnybara drivmedel har under det senaste årtiondet varit helt eller delvis befriade från energi- och koldioxidskatt, men det är osäkert hur detta stöd kommer att se ut efter 2020. Eventuellt blir det huvudsakliga stödet till förnybara drivmedel ett kvotpliktssystem, vilket inte ger samma direkta ekonomiska stöd som en skattebefrielse.”

Studien har framförallt ett tekniskt och ekonomiskt fokus. De regulatoriska frågorna har inte utretts i detalj men sex avgörande områden har identifierats.

Energiskatt
–  Biogas som drivmedel är befriat från energiskatt fram till 2020. Vi har i våra antaganden utgått från att producerat metan från PtG bör kunna likställas med biogas eftersom vi vill använda förnybar el och ”grön” koldioxid från en befintlig biogasanläggning. Men det är osäkert hur det ser ut efter 2020, säger Farzad Mohseni.

Koldioxidskatt
– Vår metangas borde också vara befriad från koldioxidskatt enligt samma resonemang som ovan.

Utsläppsrätter för koldioxid inom EU ETS
– Det är ovisst om koldioxid som används i PtG skulle kunna räknas bort från EU ETS i framtiden.

Beskattning av el för PtG-anläggningen
– El som används i elektrolysprocesser är undantaget energiskatt i dagsläget. Hur det kommer se ut i fortsättningen är ovisst, men vi utgår ifrån rådande förutsättningar i våra beräkningar.

Ägande och drift av energilager
– Elnätbolag får inte driva energilager enligt nuvarande regler, men det finns viss osäkerhet om vad det innebär i praktiken.

Nättariff
– Ägare av energilager måste betala nätavgift vid både inmatning till sitt lager såväl som vid utmaning från sitt lager som det ser ut idag, det blir en dubbel kostnad. Men det här är också på väg att ses över, konstaterar Farzad Mohseni.

 

1 Kommentar
Mats Olin
Av Mats Olin
VD Second Opinion
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

1 Kommentar