Bråttom om ny reaktor ska ersätta gammal

Sveriges kärnkraft börjar bli åldersstigen. Ska den ersättas är det bråttom: det tar minst 13 år att bygga en ny reaktor.
– Min bedömning är att de som är intresserade av ny kärnkraft nu på allvar absolut måste börja fundera på att bygga, säger Lennart Carlsson, avdelningschef för Avdelningen för kärnkraftssäkerhet på Strålsäkerhetsmyndigheten.  

Daniel Löfstedt på uppdrag av Svensk Energi

De mest åldersstigna svenska reaktorernas livslängd kan ta slut innan det har byggts en ny. Strålsäkerhetsmyndighetens uppskattning är att processen att bygga en ny reaktor från den dagen då det beslutas om det, till dess att den börjar leverera el tar mellan 13 och 14 år, det vill säga minst tio år att bygga och mellan tre och fyra års förberedelser för beslut. Det skulle innebära att först 2025 kan en ny reaktor vara på plats om beslutet fattas det närmaste året. Samtidigt fyller Oskarshamn 1 40 år nästa år. 
– Ursprunglig säkerhetsanalys genomfördes för 40 års drift. Men vart tionde år gör Strålsäkerhetsmyndigheten en så kallad säkerhetsprövning där reaktorns ägare bedöms för att köra reaktorn i tio år till nästa prövning och nästa år ska Oskarshamn 1 och 2 säkerhetsprövas. Industrin har lämnat in underlag för att kunna driva reaktorerna vidare och kommer också att få demonstrera att de är fullgoda för tio år till. Det visar alltså att de ska klara av det. Sedan ser vi som myndighet ju på verksamheten med lite andra ögon än industrin, så helt klart är det ju inte på grund av detta, säger Lennart Carlsson, avdelningschef för Avdelningen för kärnkraftssäkerhet på Strålsäkerhetsmyndigheten.

Kan man säga när en reaktors definitiva stopp är?
– Nej, det går inte att säga eftersom de reaktorer som är i drift i dag uppfyller den kravbild som vi ställer. Men jag utesluter inte att kravbilden skärps efter 50 år. Det handlar i så fall om att samhället driver på för att skärpa kraven, säger Lennart Carlsson.

Hur lång driftstid är rimlig för dagens reaktorer?
– 60 år kan man nog inte utesluta. I USA har man gett en hel del av sin flotta det här tillståndet, men ett så stort kliv är vi nog inte beredda att göra ännu. I Sverige prövas förutsättningarna vart tionde år.

Men även om reaktorernas livslängd långtifrån är över är som sagt processen för att få en ny reaktor på plats en lång process.
– I grova drag handlar det om att en tänkt beställare ska vända sig till världens olika reaktorproducenter och presentera sina krav och innan valet är gjort tar processen minst mellan tre och fyra år. Under tiden genomförs miljökonsekvensbeskrivning och annat underlag för tillståndsprövning. När beställaren väl har valt reaktor ska detaljkonstruktionen kollas av mot kravspecifikationen och bygget kan starta. Tio år är en trolig tid för bygget från första spadtag till dess att reaktorn levererar sin första el. Byggprocessen kommer då att granskas löpande av Strålsäkerhetsmyndigheten, säger Lennart Carlsson.

Om man ska ersätta de gamla reaktorerna med nya utan att få produktionsbortfall, när är det dags att påbörja processen?
– Min bedömning är att de som är intresserade av ny kärnkraft nu på allvar absolut måste börja fundera på att bygga. Om samhället skruvar upp kravbilden på dagens reaktorer och driften av dem förkortas, ja då står man där.

Det kan vara så lite som tio år kvar till den första reaktorn stängs och 23 år kvar till den sista stängs. Fyra reaktorer som sammanlagt producerar maxiamalt knappt 3000 MW stängs i så fall av 2022-2026, det vill säga om 10-14 år. Huruvida det kommer att byggas en ny reaktor eller inte i Sverige är i dagsläget inte avgjort.
– Vi kommer under 2012 från regeringen få uppdraget att ta fram en kravbild för en ny reaktor, säger Lennart Carlsson.

BILD: Reaktorernas livslängd och tid det tar att bygga en ny

graf.jpg

Bildförklaring: Dagens reaktorer kan inom ett relativt kort tidsspann ha gjort sitt. Varje reaktor har en utsatt livslängd till 40 år. Sannolikt blir den förlängd för samtliga reaktorer åtminstone 50 år och möjligtvis ända upp till 60 år. Det skulle innebära att den första reaktorn ställs av någon gång mellan 2022 och 2032 och de sista mellan 2035 och 2045. Samtidigt tar det mellan 13 och 14 år att bygga en ny reaktor.

FAKTA: Läs steg för steg hur en reaktor planeras, byggs och sätts i drift, klicka på länk nedan till pdf-fil.

11 Kommentarer
Daniel Löfstedt
Av Daniel Löfstedt
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

  1. Jan Bengtsson skriver:

    HEJ,
    Mer effektivites åtgärder viktigt för att spara,är det så viktigt att det är upplyst överallt in i minsta
    vrå.Varit i VENIDIG där de minskade på belysningen efter klockan 21 på kvällen.

  2. Gunnar Ålfors skriver:

    Poletten redan nere. Myt faktiskt. Ägarna tjänar mer när kärnkraften går bra.Den höga volymproduktion med låg rörlig kostnad ger högre intäkt än den låga höjning av priset när den går dåligt. Belyst av många utredningar.
    Även om stora delar av svenska folket tror på ditt trams så är det i alla fall tokigt

  3. Stig Forsberg skriver:

    En förkrossande majoritet av svenska folket tror med största sannolikhet på mitt ”trams”.

    Socialistiskt samhälle är väl att ta i, det finns helt enkelt företeelser i vårat samhälle som inte lämpar att låta sig styras av en kapitalistisk marknad. Visst skulle vi kunna inrätta sjukhusens akutmottagningar så att den som betalar mest är den som tas in först, marknadsekonomiskt skulle det säkert vara helt rätt.

    När det gäller myten får jag väl upprepa det igen då. Åren 2009 – 2011 månaderna januari och februari så blev för vatten- och kärnkraft de totala produktionsintäkterna (antal kWh * spotpris) störst de månader när antalet producerade kWh var lägst. Undrar om poletten trillar ner hos Gunnar den här gången…

  4. Gunnar Ålfors skriver:

    Konstigt skriver Stig. Inte greppat avreglering, frihandel. Tror tydligen att vi lever i ett socialistiskt samhälle (”Svenska folket”). Fattar inte heller hur man tjänar på större volymer när priset är måttligt högre. Myten verkar han inte vare sig förstå eller acceptera. Jaha? Vem tror på hans trams?

  5. Stig Forsberg skriver:

    Producenten är svenska folket (i egenskap av ägare till produktionsanläggningarna) och kunden är svenska folket (i egenskap av konsument till det som produceras). Att någon sedan hittat på ett mellanled i form av elhandlare (som köper till det pris elproducenten begär) har så klart ingen faktisk betydelse för priset.

    Myten om att det lönar sig att producera mindre var i alla fall ingen myt under januari och februari 2009 – 2011. Eller Gunnar kanske menar att de totala fasta kostnaderna ökar när produktionen blir lägre???

    Nej, vi får nog säga att det är en myt att det är en myt!

  6. Gunnar Ålfors skriver:

    Familj-elproducent fel jämförelse. Producenten har ingen väsentlig egen konsumtion. Producenten säljer på elbörsen, där de stora är i minoritet. Myten är en myt. Kärn har mycket höga fasta men måttliga rörliga kostnader. De extra volymerna vid hög produktion drar in mer även om börspriset inte är rekordhögt. Ägarna gör allt vad kan (lyckas inte alltid under senare år) för att få hög produktion.

  7. Stig Forsberg skriver:

    Att vilja ha vinst när man producerar är nog knappast naturligt ifall man producerar åt sig själv (jag avser Vattenfall och andra offentligt ägda kraftproducenter som vinstmaximerar på produktionen åt sina ägare svenska folket). Jag tror nog de flesta skulle tycka att det vore både fel och konstigt om medlemmar i en familj satte i system att vinstmaximera på tjänster man gör åt varandra…

    När det gäller ifall påståendet om att stillastående baskraft skulle generera högre vinst till producenterna är en myt eller inte, så är det väl ganska onödigt att spekulera. Det är ju väldigt enkel matematik att räkna på detta vilket då rimligen ”många undersökningar och utredningar” borde ha gjort. Vilka tidsrymder dessa ”utredningar” undersökt vet jag inte, men om vi tar de 3 senaste årens januari och februari med varierande produktionskapacitet för vatten- och kärnkraft, så framgår det med största tydlighet att produkten antal producerade kWh multiplicerat med aktuellt spotpris blev klart större det år när produktionen var låg jämfört med motsvarande månad ett annat år när produktionen var högre.

  8. Gunnar Ålfors skriver:

    Att vilja ha vinst när man producerar är väl helt naturligt. Att man vill köpa så billigt som möjligt likaså. Stig Forsberg verkar tycka att detta är fel eller konstigt vilket det inte är. Han indikerar att stillastående baskraft är en önskan hos produktionsägarna vilket är helt fel. Baskraft (med väldigt höga fasta men moderat låga rörliga kostnader) ger faktiskt störst vinst till ägaren om kraftverken producerar mycket. I motsats till myterna så har många undersökningar o utredningar visat att ägarna till baskraften tjänar mest om kraftverken producerar väl.
    Myterna om oligopolpåverkan inom denna verksamhet är flera gånger motbevisade men tydligen osedvanligt sega.
    Trots det har han rätt i att det saknas incitament för att investera i ny tillgång. Detta naturligtvis för att summan av de enorma fasta kostnaderna o de rörliga kostnaderna är högre än vad man förvänta sig få in vid nuvarande, faktiskt låga (om man bortser från de väldigt höga statliga pålagorna) elpriserna. Det är alltså nu inte lönsamt med nu produktion o det gäller vare sig man är en befintlig producent eller en presumtiv ny.

  9. Stig Forsberg skriver:

    Nu är det viktigt att staten (läs svenska folkvalda politiker) tar sitt ansvar, man kan inte bara låta ”marknaden” avgöra hur detta, för svenska medborgare och företag, kommande stora problem ska lösas.

    Den säljande = producerande delen av den s k fria elmarknaden har vinstmaximering som prioritet nr 1, det sammanfaller inte med den köpande = slutkonsumerande delen av marknaden.

    De två senaste vintrarna med ovanligt liten tillgång p g a stillastående kärnkraft och låga vattenmagasin fick effekten att elkonsumenternas kostnad blev rekordhög samtidigt som svenska elproducenternas vinst från kraftproduktionen blev rekordstor. Detta ger väl en kraftig indikation på att det finns en stor risk att producenterna själva inte kommer att företa några större initiativ för att öka tillgången.

  10. Lars-Olof Nilsson skriver:

    Mycket viktiga synpunkter i detta inlägg. Men jag saknar idéer om hur och varifrån vi skall rekrytera den personal som kommer att krävas för att driva och övervaka ett eller kanske flera nya kärnkraftverk. Skall vi försöka importera tekniker?
    Om inte vi tänker starta adekvat utbildning vid de svenska högskolorna snarast, blir vi kanske tvingade att stoppa något eller – hemska tanke – flera kärnkraftverk i brist på kvalificerad personal.

  11. Gunnar Ålfors skriver:

    Sätt igång! Vare sig det gäller kärnkraft eller annan elproduktion så verkar det vara hög tid att starta projektering. Ny basproduktion är dyr. De låga elpriserna (Före alla statliga pålagor som utgör en orimligt stor del av slutpriset) gör det svårt att motivera ny produktion. Sänk pålagorna och låt (det faktiskt låga) grundpriset höjas så att det går att motivera nysatsningar. Annars står vi utan tillräcklig produktion i framtiden.
    Politikerna har ansvaret, både för den långa tid som inget gjordes o för att skapa förutsättnngar för framtiden