Betydande skillnader i skatter och stöd mellan olika produktionsslag

Betydande skillnader i skatter och stöd mellan olika produktionsslag

Det finns betydande skillnader i hur skatter och subventioner påverkar olika kraftproduktionsslag. Det pekar både IVA och Svensk Energi på i varsin rapport.
– Mellan ytterligheterna skiljer det 120 öre per producerad kWh, säger Jan Nordling på IVA.

Daniel Löfstedt på uppdrag av Svensk Energi

I morgon har energikommissionen seminarium om styrmedel och intresset är stort för att förse kommissionen med underlag. IVA släppte nyligen en rapport och Svensk Energi släppte tidigare i veckan en rapport. Båda ger en övergripande bild av hur styrmedel, skatter och avgifter ser ut och visar att det är väldigt stor skillnad mellan vilket stöd som ges beroende på produktionssätt.

I ytterlighetsfallen är skillnaden ungefär 120 öre pernordling.jan_webb.jpg producerad kWh.
– Så stor skillnad i stöd är det mellan den storskaliga vattenkraften och den solkraft som produceras av privatpersoner. Att det är så mycket som 120 öre per kWh är något överraskande tycker jag, säger Jan Nordling, projektledare på IVA och ansvarig för Vägval el.

IVA:s rapport är gjord
av konsultföretaget Sweco som en del inom IVA:s projekt Vägval el. Projektet handlar om att förse svensk energipolitik med faktaunderlag. Därför vill Jan Nordling i dagsläget inte peka ut någon önskad färdriktning för politikerna, men han pekar ändå på några besvärligheter utifrån resultatet i rapporten.
– En iakttagelse är att samhället beskattar de produktionsslag som bidrar med planerbar effekt – som till exempel kärnkraft, vattenkraft och kraftvärme – och de som får mycket stöd bidrar bara i begränsad omfattning med planerbar effekt, säger han.

Jan Nordling menar att den här fördelningen kan bli ett problem och därför måste politiken ha koll på till exempel effektskatten på kärnkraften. Den motiverades en gång med att stärka statskassan, så kallad fiskal skatt, men i dag fungerar den styrande.

IVA visar också i sin rapport att det är stor skillnad i hur hög fastighetsskatten är. Per producerad kWh är fastighetsskatten för vattenkraft 8,9 öre, jämfört med alla andra produktionsslag som har 0,6 öre eller mindre. Den här beskattningen kan också påverka styrande, även om det ursprungliga syftet är fiskalt. Svensk Energi tydliggör i sin rapport hur skatterna och styrmedlen är en ansenlig del av produktionskostnaderna, för till exempel storskalig vattenkraft är fastighetsskatten högre än kostnaden för själva produktionen.
– Lägre lönsamhet i vattenkraften påverkarcecilia-kellberg-webb.jpg möjligheterna till reinvesteringar och möjligheter till att vidta till exempel mijlöförbättrande åtgärder, säger Cecilia Kellberg, expert på styrmedel på Svensk Energi.

Svensk Energis rapport visar att det i dagsläget enbart är avfallsbaserad kraftvärme som det möjligen skulle kunna vara lönsamt att investera i. Av befintlig elproduktion ter det sig som att enbart avfallsbaserad kraftvärme och större vattenkraftsanläggningar kan drivas med någon form av lönsamhet, även om variationer mellan anläggningar förekommer.

Svensk Energi problematiserar över det generella skatte- och subventionsläget. Sedan elmarknaden omreglerades 1996 har energiskatten på el höjts med 203 procent, medan inflationen var cirka 21 procent. Under samma period har effektskatten ökat med 3 150 procent och fastighetsskatten för vattenkraft med 536 procent, räknat som kostnad per producerad kWh. Det här får negativa effekter på elmarknaden, menar Svensk Energi: De fiskala skatterna blir styrande, en oavsedd effekt.

– Sett över tid har energiskatten ökat väldigt kraftigt och det är en trend i hela Europa: skatter och avgifter ökar som andel och elhandelskostnaden går ner som andel. I dagsläget utgör den endast 20 procent av den totala kostnaden för konsumenten. Ju mer skatter desto svårare får konsumenten att reagera på elprisvariationer, säger Cecilia Kellberg och tar också upp problem med att olika styrmedel interagerar med varandra och dämpar varandras effekt. Beräkningar visar att subventioner till förnybar energi eller styrmedel som används för att öka energieffektiviteten har direkt påverkan på utsläppsrättspriset, de pressar ner priset.
– Man måste se till helheten, det är inte så stor mening att ha styrmedel som stör varandra, säger Cecilia Kellberg.

Svensk Energi vill renodla stöd och styrande skatter inom energisektorn och vill se att utsläppshandeln får styra utvecklingen.
– Styrande skatter ska ligga i producentledet, fiskala skatter ska ligga i konsumentledet. Dagens system är varken teknik- eller aktörsneutralt och subventioner stör marknadens prissignaler. Vi jobbar för att utsläppshandeln ska få verka fullt ut. Det är mest effektivt ur samhällsekonomisk synvinkel och också det som är mest långsiktigt hållbart. Ett EU-harmoniserat styrmedel som fungerar väl tillsammans med till exempel elmarknaden, säger Cecilia Kellberg.

2 comments
Daniel Löfstedt
Av Daniel Löfstedt
Second Opinions skribent
PROFILE Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Leave a Comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

2 Comments

  • Anders Nilsson
    26 november, 2015, 4:35 e m

    Om jag som privatperson matar in el från solceller får jag således 111öre/kWh från allmänheten. Dessutom 100 öre extra från Vattenfall under något år. Om elen är värd 20 öre får jag således 231 öre för en produkt som är värd 20 öre!
    Är skattebefrielsen som C vurmar för medräknad i de 111 örena?
    Bra affär för producenten men uselt för allmänheten.

    REPLY
  • Carl Erik Magnusson
    26 november, 2015, 3:43 e m

    Energiframtiden
    Energikommissionen var framtidsinriktad då den tillsattes: att försöka utstaka en politik som står sig över flera mandatperioder; en bred, stabil överenskommelse. Att samtidigt öka en fiskal effektskatt, dvs en skatt avsedd att stärka statskassan nu, men försvaga den på sikt, är inte framtidsinriktat, om effektskatten leder till nedläggning av de mest beskattade anläggningarna. Här finns en motsägelse. Den motsägelsen beror på en målkonflikt; man vill samtidigt komma överens med Mp. Industrins, t. ex. Vattenfalls svar blir att optimera den verksamhet som ger snabbast inkomst, satsa på subventionerade verk: Vind och sol, icke planerbar effekt, för inget ger så snabb payback som subventioner. Företagsekonomiskt och på kort sikt gör Vattenfall rätt: Lägger ner numera väl underhållen och avskriven kärnkraft och satsar på vindkraftverk som ger inkomst. Staten uppnår fred med Mp och möjligen C. Samhället och medborgarna blir förlorarna på några mandatperioders sikt. En framtida regering bekymret i sitt knä.
    De existerande kärnkraftveren är numera väl uppdaterade efter stora investeringar. Det är också avskrivna anläggningar. Att lägga ner är oerhört kapitalförstörande. Men det gör tydligen ingenting; det är ju skattepengar.

    REPLY