Bedömningarna att kärnkraften var döende teknik 1980 har visat sig fel

Bedömningarna att kärnkraften var döende teknik 1980 har visat sig fel

Många bedömningar av kärnkraften som gjordes inför folkomröstningen om kärnkraft 1980 var felaktiga. De som 1980 levde i föreställningen att kärnkraften var en döende teknik har nog tvingats till ett brutalt uppvaknande.

1980 inför folkomröstningen om kärnkraften förklarades denna energikälla vara ”en döende teknik”. Trots viss oklarhet kring framtiden måste man ändå notera en viss tillnyktring i den offentliga debatten. Inte minst gäller detta centern som i slutet av 1970-talet fann slagord som till exempel: ”Vad ska väck? Barsebäck!” viktigare än hänsyn till energiförsörjning och ekonomisk verklighet. 

Vi som var med inför och under folkomröstningen om kärnkraft 1980 lär inte glömma de många tvärsäkra uttalandena om kärnkraften som ”en döende teknik”. Bakom sådana beskrivningar stod kända personer som till exempel Karin Söder, då tongivande centerpolitiker, till och med under en period utrikesminister. Birgitta Hambraeus, en av centerns häftigaste kärnkraftsmotståndare och inte att förglömma Olof Johansson, centerns energiminister var andra som beskrev kärnkraften i sådana ordalag. Och det fanns många fler.

Men det ska också påpekas att även KD under Alf Svensson, stödde 1980 centerns Linje 3 i folkomröstningen, som hävdade att kärnkraften skulle kunna avvecklas på tio år till 1990 utan att det nämnvärt skulle påverka samhället.

Även om 35-40 år förflutit kommer vi som var med ihåg dessa tvärsäkra uttalanden från slutet av 1970-talet. Samtidigt noterar vi i dag att det i världen finns 437 kärnreaktorer i drift, 60 under byggnad och ytterligare ett antal planeras. Om vi stannar i vårt närområde – EU – kan vi konstatera att närmare 30 procent av den el som genereras kommer från Europas kärnkraft. Och i Sverige levererar kärnkraften lika mycket koldioxidfri el som vattenkraften; 40 – 45 procent av vårt behov.

KD har gjort mer än helt om. Och centern nyktrade till i Alliansregeringen under Maud Olofssons ledning och Annie Lööf har fört partiet än en bra bit på samma väg. Kvar på 1970-talsnivån finns i stort sett bara miljöpartiet, vars språkrör Åsa Romson envist och ensamt hävdar att två reaktorer kan och ska stängas under denna mandatperiod. Det är nog bara inom hennes eget parti hon har stöd för denna åsikt, vilket säger det mesta om hållbarheten i den. Den historiskt häftigaste felnavigeringen i energipolitiken har förstås centern och miljöpartiet gjort. Men även seriösa bedömare har felbedömt olika energislag låt vara i helt andra ordalag än centern och kristdemokraterna.

I ett kapitel i boken ”Röster om energin och framtiden”, vars redaktör jag var och som gavs ut av dåvarande Industriförbundet 1996, gör Hans Blix, före detta IAEA-generaldirektör, det intressanta påpekandet att Olof Palme i ett stort energipolitiskt anförande i Ronneby 1980 förklarade att tilltron till förnybara bränslens potential ökat så starkt, att de inom något eller några decennier skulle ge betydande energitillskott. Den bedömningen var tämligen spridd vid den tiden, hävdade Blix. Med 1996 års värderingar tvingades vi, menade Blix, inse att vad som ansågs vara fakta 1980 inte längre gällde. Och vrider vi nu klockan ytterligare 20 år framåt, till vår tid, får man nog säga att vad som ansågs vara fakta 1980 med säkerhet är obsoleta idag.

Till detta kommer att man då samtidigt ansåg att kärnkraftverkens livslängd rörde sig om 25 år. I dag vet vi att den är betydligt längre. Oskarshamn 1 har gått i över 40 år och nya kärnkraftverk planeras för drifttider på över 60 år. De som 1980 levde i föreställningen att kärnkraften var en döende teknik har nog tvingats till ett brutalt uppvaknande. Det är antagligen mot den bakgrunden man ska se statsminister Stefan Löfvens uttalande, när han hävdar att kärnkraften under överskådlig tid kommer att spela en viktig roll i Sveriges elförsörjning och energiminister Ibrahim Baylan, som ska tillsätta en energikommission, ser inte något parti som vill avveckla den! Ser han kanske inte miljöpartiet i sin egen regering? Han kanske inte bryr sig om det partiet.

Under de närmaste två, tre åren väntas utvecklingen fortsätta. Så lång tid lär kommissionen få på sig att lösa sina uppgifter. Elpriserna väntas uppenbarligen stagnera till följd av dämpad efterfrågan, som är konjunkturellt betingad. Industrikonjunkturen i Europa, liksom tunga industriinvesteringar lär inte stiga på något dramatiskt sätt och oljepriset väntas ligga kvar på nuvarande låga nivå. I juli 2014 var priset 110 dollar per fat. I januari 2015 var det 48. En av våra ledande oljeekonomer, professor Marian Radetzki, räknar med ett fortsatt lågt oljepris. Till detta kommer ett växande utbud av skifferolje-gasen främst i USA, som går allt snabbare mot att bli ett Saudi-America utan behov av oljeimport. Var Iran placerar sina skiffergas-fyndigheter återstår väl att se.

Sammantaget måste detta innebära en ökad press på ekonomin för de förnybara bränslena. Har något energislag förutsättningar att hävda sig utan våldsamma subventioner bör det väl vara befintlig kärnkraft med stora kapitalkostnader bakom sig och mera måttfulla för uppdateringar framför sig. Dessutom kommer behovet av reglerbar kraft att öka i takt med ökad sol- och vindkraft som människan inte kan reglera.

De motsättningar och delade meningar som nu finns i Sverige om olika energislags existensberättigande bör, när alla fakta ligger på den nya energikommissionens bord, vägas samman i ett internationellt perspektiv. Det lär också vara enklare att tänka klart och komma till resultat när vi inte står inför en energikris med till exempel elbrist.

Förhoppningsvis har Sverige i dag 2015 blivit lite klokare än beslutsfattarna var 1980. Man kan i vart fall hoppas det.

Sven Bergquist
Fistående skribent

Informationschef på Sydkraft 1976 – 1986 och ledde bolagets kampanj i folkomröstningen om kärnkraft 1980.

11 Kommentarer
Av Sven Bergquist
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

  1. Henrik Mahlberg skriver:

    En lysande artikel. Det finns bara ett rimligt sätt att producera el om man vill undvika miljöförstörelse och ökade CO2-utsläpp. Det är antingen fusions eller fissions-energi. Just nu har vi bara befintlig kärnkraft, det är det miljövänligaste alternativet.

  2. Nils Ronquist skriver:

    Varje gång kärnkraft kommer på tal får vi höra hur farlig kärnkraft är. Ingen gör en jämförelse med till exempel kolkraft eller gas (dvs kol i gasform). Vilka orsakar flest dödsolyckor kärnkraft eller kol? Många vill ersätta kolkraft och kärnkraft med vindkraft. Återigen gör en jämförelse mellan kärnkraft, kolkraft och vindkraft. Märk väl att vindkraften har en livslängd på 15 till 20 år. Vad görs sedan med verket. På några platser på Gotland står minst två verk kvar ute i naturen helt stilla dvs avvecklade. Med andra ord gör man en rättvis jämförelse mellan de olika kraftslagen skall man snart se att vattenkraft och kärnkraft kommer att toppa jämförelsen. Efter dessa två energislagen kommer kostnadsmässigt kolkraft. Sätter vi ett pris på människoliv energiproduktionen medför leder kolkraften stort. Vattenkraft och kärnenergi ligger mycket bra till. Kärnkraften till och med slår vindkraften.
    Nej, skall olika energislag diskuteras skall de jämföras med varandra och inte plädera för eller emot kärnkraft utan att jämföra.

  3. Bengt Hellman skriver:

    Kärnkraften är en döende teknik. Tittar man på vad som hänt i Europa under 2000-talet blir det uppenbart. Ny produktionskapacitet för el har byggts ut

    Vindkraft 117 GW
    Gaskraft 111 GW
    Solkraft 88 GW
    Biomassa 8 GW
    Vattenkraft 7 GW

    Samtidigt har kärnkraftens kapacitet minskat med 13 GW, kolkraften med 25 GW och oljekraft med 25 GW.

    I Sverige har vi just nu 6 kärnkraftverk som levererar el. 4 är tillfälligt stängda på grund av olika fel och Barsebäcksverket stängt för all framtid. Trots att kärnkraften går på kryckor har vi en stark kraftbalans. Sverige fortsätter att exportera mycket el.

    Kärnkraftens utdöende i Sverige är uppskjutet ett antal år eftersom ägarna plöjt ner stora belopp i upprustning. Särskilt lönsamma lär nog inte dessa investeringar bli. Oskarshamns kraftgrupp hade kostnader för den el de levererade 2013 på 44 öre/kWh. Marknadspriset på el var samtidigt kring 30 öre.

    Ny kärnkraft är ännu dyrare och mer olönsam. När nuvarande verk tjänat ut kommer de inte att ersättas med ny kärnkraft. Kärnkraftens utdöende är bara en tidsfråga.

  4. Rune Larsson skriver:

    Det som gör mig mindre och mindre orolig för framtida kärnkraftolyckor är att man för varje olycka och incident lär sig mer om hur man ska agera för att minimera risker och negativa konsekvenser av olyckor. Dessa kunskaper dokumenteras och sprids genom systematisk incidentrapportering och påverkar även konstruktionen av nya kärnkraftverk. Bland annat av den orsaken är kärnkraft den kraftkälla som orsakar minst dödsfall per levererad MWh av samtliga energislag. Med andra ord: kärnkraft är säkrare än alla andra typer av energikällor. Hur väl rimmar detta faktum med din oro?

  5. Anja Boström skriver:

    Lars, kopplingen mellan samtliga kärnkraftsolyckor som skett är den mänskliga faktorn. Det är den som skrämmer mig. Om du detaljgranskar vad som skedde i Fukushima eller Harrisburg efter det att saker och ting började gå snett så gjorde den mänskliga faktorn allvarliga fel som förvärrade situationen än värre.
    Det känns som att det inte bara är jag som ska läsa på lite mer i denna fråga. Mig veterligen existerade ingen tsunami/jordbävning i vare sig Tjernobyl eller Harrisburg, men den mänskliga faktorn var på plats.

    Jag kan inte låta bli att citera vår fantastiske Tage Danielsson då ingen kan ge än bättre sammanfattning av denna rappakalja:

    ”Så att dom inser att det som hände i Harrisburg inte kan hända här, eftersom det inte ens hände där, vilket hade varit mycket mer sannolikt, med tanke på att det var där det hände.”

    Trevlig helg på er alla!

  6. Lars Colliander skriver:

    Enkel fråga till Anja Boström: Vad har Fukushima med svensk kärnkraft att göra? (Ledtråd:Risk för tsunami till följd av jordbävning)

  7. Rune Larsson skriver:

    Några korrektioner är på sin plats. Tsunamin i Fukushima orsakade ca 20000 dödsfall. De därpå följande härdsmältorna i Fukushima orsakade inget dödsfall. Det område som har spärrats av vid Fukushima pga radioaktivt nedfall – där har ingen människa utsatts för högre strålningsdos än den årliga dos som kommer från den naturliga radioaktiva bakgrundsstrålningen i Bohuslän! Att nedfallet och avspärrningen är mycket tragiskt för de drabbade är självklart. Det kan jämföras med de stora araler som vattenkraftens dammar ockuperar för all framtid. Snälla, ta reda på fakta innan du publicerar, det tjänar debatten på.

  8. Anja Boström skriver:

    Jag känner att jag inte ens vet var jag ska börja för att försöka förklara för dig. Det är inte värt besväret. Jag hoppas och tror att din påverkan på framtida viktiga beslut i kärnkraftsfrågan blir minimal. Tror du själv på det du skriver? Vad har du för opartiska källor till dina antagande? Jag hoppas att det inte kommer från kärnkraftsindustrin.

    Exakt hur många som kommer att dö pga av Fukushima kommer aldrig att kunna påvisas, precis som det aldrig kommer att kunna sägas hur många exakt som dör av rökning eller partikelutsläpp.

    Det jag hoppas att vi kan vara överens om du och jag är att ett väldigt stort antal människor orsakats ett oerhört stort lidande av exempelvis Fukushima, men att den exakta dödssiffran aldrig kommer att kunna fastställas. Är den intressant? Hur skulle uppleva situationen om Fukushima låg i södra Sverige?

  9. Jonas Larsson skriver:

    Anja Boström, att ni personer med kärnkraftsfobi fortfarande har luft under vingarna, det är konstigt. Världens första reaktor gick kritisk för 73 år sedan detta tillsammans med att kärnkraften är världens mest dokumenterade bransch har vi ordentligt med fakta att tillgå.

    Du påstår ”Kärnkraften dödar, se på Fukushima m.m.”
    Antal döda Fukushima: 0, beräknade i framtiden 0 – källa WHO
    Antal döda Three Mile island: 0 – källa NRC, EPA
    Antal döda Tjernobyl: 60 år 2005, maximalt beräknat 4000 – källa WHO, UNESCAR (Ser inte så trolig ut just nu men vi får se)

    Titta gärna även på antal döda per producerad kWh så kommer du att se att kärnkraft har lägst antal döda av alla kraftslag enligt WHOs siffror.

    Angående CO2 utsläpp så kan du bl.a. kolla upp vattenfalls livscykelanalys där de berör både vindkraft och kärnkraft. Du bör dock göra dig förberedd på att siffrorna inte kommer att visa det du önskar.

    Angående terroristhot. Om terroristerna väljer att attackera ett kärnkraft ska vi vara mycket lyckliga. Med samma arbetsinsats det krävs för att förstöra ett kärnkraftverk så det får påverkan på mänskligt liv skulle terroristerna kunna utan problem döda 100 000 människor i centrala Stockholm.

    För att förklara sannolikheten för en olycka skulle jag behöva göra en hel rapport samt antagligen ha en hel kurs med dig i sannolikhetslära och inledande händelser, därav skippar jag detta.

    Anja Boström, läs gärna på om kärnkraft och energiproduktion så kan du snart börja oro dig för riktigt problem. För att få nödvändigkunskap bör du inte använda Miljöpartiet eller Greenpeace som källa. Lycka till!

  10. Anja Boström skriver:

    Det finns många märkliga påståenden i din artikel. Tänk att ni aktiva kärnkraftslobbyister fortfarande får luft under vingarna. Det är konstigt. Att ta upp kärnkraften som en döende teknik känns nästa makabert när man tänker på vad tekniken dödar just nu. Se på Japans drabbade kring Fukushima exempelvis.
    Påståendet om en olycksstatistik på ett kärnkraftshaveri på många, många tusen år borde idag kännas pinsam för gårdagens kärnkraftsförespråkare med facit i hand. Eller är de olyckor som skett sedan 1980 bortblåsta i minnet.
    Sen har vi det där med koldioxidfri energi… Kärnkraftsenergi är tyvärr inte bara fusion eller fission. Kärnkraften genererar stora koldioxidutsläpp i sin livscykel som du säkert redan känner till.
    I dagens samhälle har ju även terroristhotet kommit upp som en faktor att räkna in på minuskontot för kärnkraften. Det har därför blivit ännu lättare att ta ställning i kärnkraftsfrågan idag än för drygt 30 år sedan
    Jag har aldrig varit en större kärnkraftsmotståndare än vad jag är idag.
    Hälsningar Anja Boström
    Att benämn

  11. Lars Colliander skriver:

    Jag minns mycket väl kärnkraftsomröstningen 1980. Eftersom samtliga alternativ, Linje 1, 2 & 3, var avvecklingsalternativ, saknade jag en ”Linje utbyggnad” och gör så fortfarande. Jag näst intill skäms för våra politiker, som ännu inte ens mäktat med ett beslut huruvida vi skall bygga ny kärnkraft eller ej. Ynkedom vill jag kalla det! Ett skäl bland andra är att när svensk industri minskar i omfattning hade vi ju åtminstone kunnat exportera ”ren el” för handelsbalansens och miljöns skull, förutsatt nybyggd kärnkraft!
    Med vänlig hälsning Lasse C.(Kärnkraftsvän tillika Sverigedemokrat)