Anders Östlund: ”Overflow” på politiska beslut just nu

Den politiska styrningen av energisystemet är viktig, menar Öresundskrafts vd Anders Östlund. Men han upplever nu att antalet politiska styrsignaler gör målbilden otydlig.

– Vi behöver inte fler politiska beställningar utan snarare hjälp med att prioritera de som skapar störst samhällsnytta.

Daniel Löfstedt på uppdrag av Svensk Energi

Anders Östlund har varit vd för Öresundskraft sedan 2008 och verksam inom elbranschen i tjugo år. Det han ser i dag saknar motstycke.

– Det är otroligt många politiska initiativ och inspel just nu. Initiativen kommer från EU, riksdag och regering, region och från kommunen. Olika myndigheter driver sina hjärtefrågor såsom miljö, skatter, handel, energibesparingar, konsumentskydd, näringslivsutveckling utan att kanske alltid har överblicken över hur det påverkar inom ett annat intresseområde. Jag har stor respekt för svårigheten att överblicka alla frågeställningar, men vi riskerar en klassisk målkollaps, säger Anders Östlund.

Han menar att antalet mål är många och inte prioriterade, vilket innebär att de tappar sin styrande funktion och kan innebära att vi tappar kraft för att lösa den viktigaste frågan: hur vi kan bygga ett uthålligt klimatneutralt energisystem samtidigt som vi stärker Sveriges konkurrenskraft?

– Alla frågor är inte lika viktiga. Politiken måste prioritera och säkerställa att varje enskilt beslut leder i rätt riktning. Vi behöver inte fler beställningar från beslutsfattarna just nu. Vi behöver snarare hjälp med prioriteringarna och ett antal tydliga besked angående långsiktiga spelregler. I dag känns det som det är ”overflow”, säger Anders Östlund och fortsätter:

– Vi som företag får fokusera väldigt mycket på de politiska bitarna just nu och satsa både resurser och kraft på att förstå och hantera det nuvarande och kommande regelverket. Det tar kraft ifrån det konkreta utvecklingsarbete vi vill och behöver fokusera på till exempel att erbjuda kunderna hjälp med energieffektiviseringar och bygga mer förnyelsebar produktion.

Anders Östlund menar att varje enskild reform i sig är logisk, men är osäker på om man fullt ut värderat nyttan i förhållande till insatsen. Vilken reform är viktigast att genomföra för att de övergripande målen ska nås, frågar han sig.

– Jag tror att många, framförallt energikonsumenterna, upplever att det genomförs många förändringar där de får stå för notan utan att det gett dem några påtagliga fördelar. Till exempel har de nordiska regeringarna beslutat att till 2015 ska vi ha en gemensam nordisk slutkundsmarknad för el. Det är mycket kostsamt med tveksamt värde för kunden. Reformerna är sällan kundbeställda och det är ett problem.

Reformen om elområdena nämner han som ytterligare ett exempel där kunderna inte är med på racet.

– Frustrationen från våra kunder har varit stor, för det här är en reform som de inte förstår och bara ser som ytterligare ett bevis på att elmarknaden inte fungerar och att de får betala. Det här har vi fått hantera med möten före införandet av elområdena, men också efteråt då vi har skapat mötesplatser för kunder och politiker, säger Anders Östlund.

En av branschens största frågor just nu är intäktsramarna för nät. Det här är för Anders Östlund ett typexempel där ett beslut hindrar att förverkliga målet i ett annat.

– Intäktsramen stryper utrymmet för nödvändiga satsningar. Samtidigt ska näten utvecklas bland annat till smarta elnät, de ska kunna hantera småskalig energiproduktion, elbilar, nya vindkraftverk och möjliggöra för effektivare elanvändning. Det är satsningar i helt i linje med det övergripande målet att skapa ett uthålligt energisystem men mycket svåra att genomföra om intäktsramen inte tillåter detta. Investeringarna uteblir och utvecklingen mot morgondagens energisystem går inte tillräckligt fort, säger han.

Boverkets beslut om nya boregler är ett annat beslut som går stick i stäv med ett annat mål: klimatmålet. Anders Östlund anser att reglerna styr mot minskad energianvändning i nya byggnader mätt i ”köpt energi”. Det innebär att man bara tar hänsyn till hur mycket energi som går in i huset utan att beakta hur energin producerats eller hur klimatskalet utformats. Att kommunicera minskad energianvändning mätt som köpt energi är enkelt, men det får helt tyvärr motsatt effekt en den önskade, det vill säga koldioxidutsläppen ökar, menar Anders Östlund. För att klara kraven måste man installera en värmepump i stället för att använda den resurssnåla fjärrvärmen.

– Värmepumpen ökar användningen av el vars miljöbelastning ifrån vagga till grav är betydligt högre än för fjärrvärmen. Fokus borde vara att minska användningen av ändliga resurser det vill säga mängden primärenergi. Sverige har gjort så mycket för att skapa resurssnåla energisystem. Det borde vi dra nytta av. Resten av Europa har stort fokus på att minska användningen av ändliga energiresurser medan vi väljer att fokusera på köpt energi oavsett var den kommer ifrån. Det styr fel, säger Anders Östlund, som välkomnar samverkan nu mer än någonsin:

– Vi har en mycket värdefull samverkanstradition som många gånger är avgörande för att lösa komplicerade problem. Politiker, myndigheter, energiföretag och dess kunder måste arbeta för att hitta en gemensam agenda. Jag skulle verkligen välkomna ett forum där vi skapar en gemensam agenda mot det uthålliga energisystemet och en fortsatt stark svensk konkurrenskraft.

Daniel Löfstedt
Av Daniel Löfstedt
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*