Tre älvar med 41 procents potential

Tre älvar med 41 procents potential

41 procents effektökning. Det är den potential Fortum ser i sin vattenkraftsproduktion i Ljusnan, Dalälven och Klarälven. Från dagens dryga 1800 MW till knappt 2600 MW.
– Även om det inte är Luleälvens effektstorlek det handlar om, så ligger kraftverken i elområde tre och där är behovet av effekt stort, säger Jens Bjöörn, kommunikationschef för Fortum kraftproduktion.

Daniel Löfstedt på uppdrag av Energiföretagen Sverige

Nu vill Fortum också bidra till att ge underlag till energikommissionen om potentialen för den svenska vattenkraften. Bland annat Skellefteå Kraft har tidigare försett kommissionen med underlag om möjligheterna med kraftslaget.

Huvuddelen av Fortums vattenkraftsproduktion i Sverige ligger i Dalälven, Klarälven och Ljusnan. Här driver företaget ett sjuttiotal vattenkraftverk med en samlad effekt på 1828 MW. Nu har Fortum sammanställt utvecklingsmöjligheterna och ser en möjlig effektökning på hela 748 MW – 41 procents ökning från dagens nivå.
– Våra ingenjörer bedriver kontinuerligt ett arbete där de tittar på vilka utvecklingsmöjligheter det finns för vår vattenkraft. Den rapporten vi har gjort är en sammanställning av alla de reella möjligheterna vi ser i detta arbete, säger Jens Bjöörn.

Engagemanget för vattenkraften bygger på att Fortum ser behovet av mer vattenkraft när andelen väderberoende kraft ökar samtidigt som vissa kärnkraftsreaktorer börjar närma sig stängning.
– Vi kan få ut mycket mer av vattenkraften än vad vi får i dag. Den byggdes ut för 50-60 år sedan med fokus på energi och vissa kraftverk byggdes för att förse specifika industrier med el. I dag ser det annorlunda ut och behovet av effekt är större med tanke på den väderberoende kraften i elsystemet. Då måste vi se över hur vi får ut mer kapacitet ur vattenkraften, säger Jens Bjöörn.

Potentialen som Fortum pekar på i sitt underlag kan framför allt ske genom ombyggnader och tillbyggnader av befintlig vattenkraft, men också genom att det byggs nya kraftstationer. I sin rapport lyfter Fortum också fram pumpkraften som en outnyttjad resurs. Fortum äger och driver i dag Sveriges två största pumpkraftverk som ligger i Klarälven och Rottnen i Värmland. När det blåser mycket och solen skiner ska överskottseffekten användas till att pumpa vatten, för att sedan släppa igenom vattnet när behovet av effekt finns. På det sättet tar man vara på systemets olika fördelar.

Bara i pumpkraftverken skulle en effektökning från dagens 100 MW till 330 MW vara möjlig är Fortums bedömning. Pumpkraftens roll handlar då helt enkelt om att lagra väderberoende el. Branschen jämför gärna vattenkraftens lagringsmöjligheter med omhuldade Teslas Powerwall – det blir svindlande många Teslabatterier som krävs för att motsvara vattenkraftens lagringskapacitet.
– Bland annat lagringsperspektivet gör pumpkraften väldigt intressant att titta på. Och det går sannolikt att göra mer med pumpkraften än vad vi har tittat på.

Men att titta på effekthöjningspotential är en sak, det gäller att kunna använda kapaciteten när den behövs också, understryker Jens Bjöörn. Fortum tittar därför i sin rapport på hur man genom att förändra regleringen och hushållningen med vattnet i älvarna kan använda kapaciteten när den behövs, det vill säga när den väderberoende kraften inte levererar som tänkt.
– För att vattenkraften ska kunna balansera den väderberoende kraften optimalt så gäller det att det går att reglera den snabbt både upp och ner. Ett exempel på hur den här formen av reglering är utformad i dag är att vid ett av våra kraftverk måste du efter att ha snabbt reglerat upp låta vattnet ligga på den nivån i sju dagar. Vi frågar oss om den regleringen verkligen fyller något syfte.

Jens Bjöörn och Fortum vill se att politikerna skapar förutsättningar för vattenkraften att kunna spela en central roll för att energisystemet ska kunna innehålla mer väderberoende kraft.
– Vi har i dag ingen process för hur dagens vattenkraft säkras och utvecklas inför framtiden. Om du i dag vill utveckla vattenkraften ger du dig in i en miljöprocess som snarare riskerar att ge din produktion sämre förutsättningar efter processen än innan. I dag fastnar frågan på kortsiktiga lösningar där en liten påverkan under projekttiden kan stoppa projekt som totalt sett skulle vara mycket bra för den lokala biologiska mångfalden, säger Jens Bjöörn, som vill se en förändring av såväl miljölagstiftningen så att den tar mer hänsyn till vattenkraftens globala miljönytta som tillståndshanteringen i sig:

– Samhället har mycket att vinna på att vattenkraften moderniseras och då behövs en effektiv miljölagstiftning och en rättssäker tillståndsprövning. Det går inte att det som i dag är en process som inte är överskådlig, man vet inte hur lång tid den tar och hur mycket den kommer att kosta, säger han.

2 comments
Daniel Löfstedt
Av Daniel Löfstedt
Second Opinions skribent
PROFILE Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Leave a Comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

2 Comments

  • Mats Persson
    14 juni, 2016, 7:32 f m

    Bra att denna fråga nu börjar att diskuteras på allvar. Det är helt uppenbart att mer vindkraft/solkraft kommer sätta en större press på att vår vattenkraft klarar att reglera stora svängningar inte bara i efterfrågan utan nu och beroende på tillgång av el.
    Jag har dock svårt att se hur Sveriges vattenkraft skall klara detta utan att samtidigt kraftigt försämra livsmiljön runt våra redan hårt reglerade vattendrag.
    Nyligen visade ett inslag i SVT nyheter att regleringen av Faxälven redan drabbats hårt av den ökade mängden vindkraft vi har idag.
    Denna ökade korttidsreglering skyllde kraftbolaget helt på vindkraften och sade att det blir ännu värre med mer vindkraft i systemet.
    Om det innebär att vi skall ompröva redan skadliga reglernivåer och tillåta ännu mer variationer så går vi i fel riktning. Jag förstår inte hur våra politiker skall kunna motivera detta samtidigt som vi skall leva upp till de klimat och miljömål som bland annat innebär bevarande av biologisk mångfald och levande skogar och sjöar!
    Lägg därtill den storskaliga vindkraft som nu byggts som på inget sätt kan sägas främja dessa mål så är det uppenbart att vi är på väg åt fel håll vad gäller klimat och miljömål i Sverige.

    För med dagens befintliga elsystem bestående av nästan hälften kärnkraft och hälften vattenkraft har Sverige haft en unik balans mellan att uppnå låga klimatutsläpp från elproduktion och samtidigt uppnått en acceptabel nivå av miljöpåverkan på grund av vattenkraften.

    Jag har mycket svårt att se hur detta skall kunna uppnås med i huvudsak vatten/vindkraft i vårt elsystem!

    Att vissa så kallade miljöpolitiker och andra miljöorganisationer så katergoriskt motsäger sig möjligheten att bygga ny kärnkraft är mycket olyckligt och kan bli mycket kostsamt inte bara för vår industri utan också vår för natur och för våra sjöar och vattendrag.

    REPLY
  • Jan-Erik Bergqvist
    14 juni, 2016, 7:32 f m

    Bra inlägg, hoppas Fortum, gärna tillsammans med oss småskaliga producenter, når framgång i frågan.

    REPLY