”90-talets rädsla för el som drivmedel är borta”

”90-talets rädsla för el som drivmedel är borta”

Andelen elbilar inom fordonssektorn ligger på låga nivåer, men utvecklingskurvan är tydlig. Samtidigt stärks svenskarnas syn på elen som den bästa ersättaren till diesel och bensin.
– När de elbilarna kom på 1990-talet fanns det en rädsla kring el som drivmedel, den rädslan finns inte i dag bland användarna. I dag vet man att elen funkar lika bra som diesel och bensin, säger Martina Wikström, forskare vid KTH.

Daniel Löfstedt på uppdrag av Svensk Energi

Martina Wikström är forskare vid KTH och har gjort flera studier om elfordon. Hon ser en tydlig utveckling. 

– Elbilsutvecklingen har tagit fart. 2012 fanns det drygt 1500 elfordon, nu finns det över 9000. Även om det fortfarande rör sig om en relativt liten andel har de senaste åren varit betydelsefulla för utvecklingen, säger hon.

Enligt elbilsstatistik.se var den genomsnittliga ökningen per månad under 2014 närmare 400 fordon och det totala antalet laddningsbara fordon var efter första kvartalet i år närmare 9 400. Och det är just laddningsbara elfordon som avses när vi i dag talar om elfordon – antingen fordon som endast drivs på el eller laddhybrider. Den hybridteknik som används i till exempel Toyota Prius inkluderas inte.

Varför utvecklingen för laddfordonen successivt stärks beror enligt Martina Wikström på flera saker. Framförallt finns nu ett bredare utbud av elfordon att välja på och många av elfordonen är tillverkade för att specifikt ha el som bränsle. Det är inte som tidigare, när ett fordon var byggt för diesel eller bensin och där mekaniska drivlinan ersatts av en elektrisk.
– Det här ger en helt annan robusthet i tekniken. Den här utvecklingen påskyndas av att EU, genom lagstiftning framöver, ställer krav på biltillverkarna att i sina modellprogram erbjuda fordon med mycket låga koldioxidutsläpp, vilket i praktiken innebär bilar som drivs på el. Då räcker det inte med att de finns i utbudet utan de måste erbjudas på ett konkurrensmässigt sätt, så att de inte bara är med i utbudet som alibi för att biltillverkaren ska kunna sälja tunga SUV:ar, säger Martina Wikström.

En annan del av utvecklingen är att företag vill agera miljövänligt och uppfattas som att de gör det, för det skapar ett mervärde i mötet med kunderna.
– Som företag kör man mer än som privatbilist och kan snabbare räkna hem en investering i ett elfordon, så även det ekonomiska incitamentet finns här, säger Martina Wikström.

Och precis som man har sett i Norge är själva användandet i sig en fördel som driver på elbilsutvecklingen. De som väl har kört en elbil ser många fördelar jämfört med ett förbränningsfordon: det är ett tyst och skönt sätt att ta sig fram på, resonerar användarna. – När man väl har kört elbil förändras inställningen väldigt mycket, så den största utmaningen är att få folk att prova tekniken. För många är det fortfarande en okänd teknik och det är svårt att ta steget. Den relativt begränsade räckvidden kan upplevas som ett hinder, men i tillämpningar avpassade för elbilarnas tekniska förutsättningar handlar det framförallt om att kommunicera och exemplifiera körsträcka till användarna på ett begripligt sätt, säger Martina Wikström.

Men inställningen till el som drivmedel håller på att förändras. Svensk Energi genomförde nyligen en undersökning som visar att svenskens syn på el som en ersättare till diesel och bensin stärks. Över 60 procent anser att el är den bästa ersättaren till de fossila drivmedlen, det är en ökning med 17 procent på tre år enligt undersökningen. Och just miljöargumentet är det tyngst vägande skälet hos användarna när det kommer till varför el är bättre än bensin och diesel.
– En stor fördel bland de som väljer elbil är att elbilen ses som ett bra val för miljön, både med avseende på utsläpp och som energieffektiviseringsåtgärd, säger Martina Wikström och fortsätter:
– Beslutsfattare i kommuner som kör elfordon i dag fokuserar framförallt på att minska utsläppen lokalt och förbättra stadsluften. Man ser inte så mycket till de globala effekterna, utan framför allt vill man vara en attraktiv kommun och en ”grön” kommun uppfattas som attraktiv, säger Martina Wikström.

Ur det globala perspektivet ser hon att lobbyorganisationer har lyckats väl med att ifrågasätta elen som ett bra alternativ till diesel och bensin – och ofta görs jämförelsen på ett felaktigt sätt, menar Martina Wikström.
– Det finns en medvetenhet bland allmänheten att det finns bra och dåliga sätt man kan producera el på. Sett ur ett nordiskt perspektiv och hur elen produceras här är det bra att använda el, men i till exempel Polen är kolkraften helt dominerande, säger hon och berättar att det också finns en viss medvetenhet om att en minskad export av nordisk el till länder med en elproduktion med höga koldioxidutsläpp kan innebära negativa konsekvenser på de globala utsläppen. Men när man sedan talar om elfordons klimatnytta görs jämförelsen mellan elfordon som använder ”ful-el”, alltså den sämsta elproduktionen, och fordon som använder bensin och diesel med utsläpp baserat på genomsnittliga produktionsförhållanden, förklarar Martina Wikström.

– En sådan jämförelse utelämnar flera smutsiga produktionssätt, som från oljesand och vid djuphavsborrning. Det är relevant att jämföra klimatpåverkan men då måste man ha två jämförbara fall. Det är i alla fall glädjande att medvetenheten om el och hur den produceras är stor, säger Martina Wikström, som upplever att elfordonsanvändare generellt är mycket noggranna med att ha gröna elavtal.

I takt med att fler använder el som drivmedel i sina fordon stärks också förtroendet för elen.
– När de elbilarna kom på 1990-talet fanns det en rädsla kring el som drivmedel, den rädslan finns inte i dag bland användarna. I dag vet man att elen funkar lika bra som diesel och bensin och i dag har man en helt annan laddningsmedvetenhet tack vare alla tekniska apparater som man hela tiden laddar, säger Martina Wikström som när hon ombeds sia om framtiden har sin bild klar: – Om 20 år kommer bilarna vara elektrifierade, mer eller mindre. Beroende på elektrifieringsgrad kommer de även ha en förbränningsmotor. De olika teknikerna kommer att finnas sida vid sida.

Och det är en elbilsutveckling som välkomnas från flera håll. För man anser att transporterna är ett bra område att börja med om man vill nå ett hållbart samhälle – och då är el ett viktigt verktyg i den omställningen.

Av Daniel Löfstedt
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Prenumerera på artiklar


Boken om Sveriges gasberoende

Läs boken om vad Sverige använder energigas till och hur sårbar den svenska gasförsörjningen är.

Boken om Sveriges elsystem

Det svenska elsystemet går i otakt med omvärlden och marginalerna krymper. I ett läge där vi behöver allt högre överföringskapacitet i elsystemet har denna i stället krympt och elpriserna har skjutit i höjden. I den här boken beskriver tre initierade ingenjörer hur trenden kan vändas.

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet